Några av er kanske har läst mitt förra inlägg om löpsedlar från Stockholmstidningen och den historia de berättar. Om inte så får ni gärna gör det, men nu går vi vidare till den här veckans ämne. Som ni kan se på den svarta bilden från Stockholmstidningen ovan så kommer det inrymma en hel del tragik. Nämligen mord och dödsstraff.

Bergstrands sista skakande ord uttalade till hushållerskan som upptäckt de döda barnen ska ha varit: "Var inte rädd! Det är inte farligt. Vi skola endast dö allihopa." Strax därefter dog han själv. De stackars överlevande barnen togs senare omhand av sin moster Ida Lindblad, modern hade avlidit året innan. En skildring av det hemska dådet kan läsas här i Stockholmstidningen från 3 april 1900 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Flykten varar till nästa dag då han grips av polis på Skogstorps järnvägsstation, fortfarande beväpnad till tänderna. Den 10 december möter Nordlund sitt slut för riksskarprättare Anders Gustaf Dalmans hand eller snarare bila. För den som är nyfiken på vad som skrivits om dådet och missdådaren finns mer material att hitta i libris Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och skillingtryckskatalogen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Hela historien finns dessutom fritt tillgänglig här i Stockholmstidningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. från den 18/5 1900.

Detta berättar skarprättaren i en intervju publicerad i Fäderneslandet den 4 februari 1899, ett klipp ur artikeln komplett med illustration av bödelns bila ser ni ovan. För er som är nyfikna på hela artikeln om skarprättaren finns den att läsa i sin helhet här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. via KB:s digitaliserade dagstidningar.

Den gråtande bödeln

Nu är vi tillbaka i Kalmar länsfängelse – även känt som "Vita briggen" – år 1900 där Dalman och hans son i skydd av mörkret gör allt i ordning för morgonens avrättning, detta för att fångarna med fönster ut mot gården inte ska kunna se vad som händer. Dessutom är det hett och lättare att arbeta i mörkrets svalka. Sallrot är omtyckt på fängelset och verkar bittert ha ångrat sitt brott, men det hjälper inte och i soluppgången den 5 juli möter han sitt slut. Fast som ni kan se i tidningsklippet nedan är inte ens bödeln oberörd av 21-åringens öde utan brister i gråt. Mot reglerna tillåter sedan fängelsedirektören Ulrik Leander att mördarens föräldrar får begrava hans kropp hemma i Fjälkinge.

År 1900 – dödsstraffets återkomst

Ytterligare två avrättningar äger rum detta år, i augusti möter Lars Nilsson – även känd som Löderupsmördaren – sitt öde och som ni redan vet mister Nordlund livet i december. Om Frans Oscar Bergstrand överlevt det gift han tagit är det inte osannolikt att han också avrättats under året. En händelserik tid för skarprättaren som trodde sig ha pensionerats från sin syssla redan sju år tidigare. För det här var i en tid då många ansåg att dödsstraffet var historia, kungen Oscar II hade regelmässigt benådat alla dödsdömda sedan 1893.

Det utdöende dödsstraffet

På 1700-talet började synen på straff att ändras mycket tack vare den banbrytande italienaren Cesare Beccaria som med sin Om brott och straff Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. fick stort inflytande. Umeå universitetsbibliotek har digitaliserat boken, klicka på länken ovan för att läsa. Han och andra upplysningsfilosofer motsatte sig tortyr och dödsstraff vilket så småningom skulle ge resultat. Användandet av dödstraffet minskade i många länder, så även i Sverige. Redan 1865 lägger statsminister Louis de Geer fram ett förslag om avskaffande av dödsstraffet men får inte igenom det. Med åren växer motståndet alltmer och utdelas i färre och färre av fallen. Trots den plötsliga återkomsten år 1900 är dödsstraffet på utdöende och ska bara utdelas en gång till i Sverige.

I KB:s samlingar finns det ett flertal broschyrer – många digitaliserade och möjliga att ladda ner – både för och emot dödsstraffet. Några exempel från 1800- och 1900-talet är Kainsmärket, eller dödsstraffet belyst af den h. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. skrift Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Om dödsstraff och fångvård Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Bör Gyllenpalms brott försonas med dödsstraff? : eller är en revision av religions- och rättslärorna av behovet påkallad?  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Fler digitaliserade broschyrer om dödsstraffet finns i litteraturlistan längst ner på sidan.

Bödelns och straffets död

1920 dör Dalman i sviterna efter en olycka två år tidigare som gjort honom allt svagare, under sina 25 år som bödel avrättade han sex personer men försörjde sig mestadels som vicevärd. Hans son lät 1934 ge ut biografin Sveriges siste skarprättare A.G. Dalman över sin far som finns att läsa på KB. Den 30 juni 1921 avskaffades dödsstraffet i fredstid formellt under regeringen von Sydow – ett beslut som förre fängelsedirektören Ulrik Leander var med om att rösta igenom i riksdagens andra kammare – och 1973 avskaffades det även i krigstid. Dödsstraffets epok var över, både bödel och straff hädangångna nästan samtidigt.