Särskilt under den tidiga medeltiden kunde syndalistorna vara mycket långa – riktiga syndakataloger med en blandning av stora och små laster. Genom syndernas stora antal skulle människans svaghet betonas. På det sättet skapade man rädsla för att begå onda gärningar. 

Besvärjelser och magi

På uppslaget efter djävulen finns tre besvärjelser och två magiska formler. Kanske placerades de där som motvikt mot djävulsbilden. Besvärjelserna har syftet att bota plötsliga sjukdomar och febertillstånd, medan formlerna beskriver hur man med olika ritualer får fast tjuvar.

En besvärjelse är en religiös eller magisk formel som ska hindra eller övervinna ondska, olycka och sjukdom. Under medeltiden användes besvärjelser i många olika sammanhang, såväl inom som utanför kyrkan.

Kalendarium med högtider och dödsdagar

Den sista betydelsefulla korta texten är ett kalendarium som anger på vilka dagar man firade helgon och ihågkom dödsdagar för personer från Böhmen, både i och utanför kyrkan. Datumräkningen skedde på ett annat sätt än idag. Under varje månad inträffade tre huvuddagar. Övriga dagar under månaden benämndes utifrån hur många dagar det var kvar till nästa huvuddag.

Namn och klotter

Codex Gigas innehåller drygt femtio olika notiser som lagts till under åren. En stor del är av typen "jag-var-här" – det vill säga olika människor som har antecknat sina namn, oftast med en kort kommentar. Så sent som på 1800-talet skrev två tjeckiska forskare in sina namn.

Notis om kejserligt besök

Ett exempel på ett senare tillägg är en notis från 1527. Den är skriven av Broumovklostrets abbot och nämner att kejsaren Ferdinand I hade övernattat i klostret, där även Codex Gigas fanns under den tiden. Innan han anlände till Broumov, hade han stannat i den närliggande staden Świdnica och där, enligt notisen, låtit ”hänga en upprorisk predikant [...] i en snara i ett päronträd utanför staden”.