Områden inom öppen vetenskap
Riktlinjerna omfattar följande sex områden där utveckling pågår och som därför är prioriterade och angelägna att utveckla fullt ut i Sverige.
Inom varje område formuleras ett antal mål och prioriteringar. Relevanta aktörer och ansvarsområden identifieras inom respektive område. Målen och prioriteringarna är av olika karaktär beroende på nuläget och utvecklingen inom de olika områdena.
Riktlinjernas sex områden
Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer
Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer innebär att alla som har behov eller intresse av forskningsresultat har möjlighet att tillgodogöra sig och dra nytta av dessa, oavsett ekonomiska resurser eller organisatorisk hemvist.
Detta innefattar forskare vid universitet och högskola eller andra forskningsutförande organisationer, yrkesverksamma inom offentlig sektor såsom skola och sjukvård men också näringslivet, media och allmänheten.
Genom att vetenskapliga publikationer blir omedelbart öppet tillgängliga ges bättre förutsättningar för att vetenskaplig kunskap kan spridas och komma till användning fortare och att såväl resultat som metoder och teorier kan genomlysas, diskuteras och kompletteras. Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer kan bidra till att förbättra kvaliteten, effektiviteten och genomslaget för forskning.
Mål och prioriteringar
- Att alla typer av vetenskapliga publikationer som helt eller delvis framställts med offentliga medel ska publiceras med omedelbar öppen tillgång.
- Att publicering sker med en öppen licens, i enlighet med FAIR-principerna och med stöd i vägledande information från Kungliga biblioteket.
- Att kostnader förknippade med öppet tillgänglig publicering inte täcks av vare sig läsare eller enskilda författare.
- Att kostnader förknippade med publicering ska vara transparenta och minska över tid utan påverkan för svenska forskares möjligheter att sprida forskningsresultat i form av vetenskapliga publikationer.
- Att åtgärder vidtas som främjar att författare behåller den ekonomiska upphovsrätten till sina verk.
Aktörer och ansvarsområden
Kungliga biblioteket är expertmyndighet på området och har i instruktion från regeringen att samordna, följa upp och främja samverkan i arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.
Forskningsutförande och forskningsfinansierande organisationer bör upprätta eller utveckla policyer som omfattar omedelbar öppen tillgång till alla typer av vetenskapliga publikationer. Det är även av stor betydelse att forskningsfinansiärers och forskningsutförarnas policyer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer harmoniseras.
Kostnader för vetenskaplig publicering bör i möjligaste mån hanteras på nationell nivå i samarbete mellan forskningsutförande och forskningsfinansierande organisationer. I de fall avtalsförhandlingar förekommer med förlag eller andra tjänsteleverantörer genomförs detta inom ramen för Bibsamkonsortiet å deltagande organisationers vägnar. En gemensam strävan är att kostnaderna för publicering ska minska över tid.
Kostnader för öppet tillgängliga böcker är ofta omfattande och en särskild strategi för hur de ska hanteras bör tas fram i samverkan mellan forskningsutförande och forskningsfinansierande organisationer.
Forskningsutförande organisationer har ansvar för att genomföra kunskapshöjande insatser om upphovsrättsfrågor riktade till forskare, lärare, studenter och relevant stödpersonal.
Forskningsutförande och forskningsfinansierande organisationer kan undersöka möjligheterna att upprätta policyer eller strategier som främjar forskares möjligheter att sprida sina verk med iakttagande av formell överlåtelse av ekonomisk upphovsrätt till förlag eller utgivare.
Öppen tillgång till forskningsdata
Öppet tillgängliga forskningsdata kan på ett lättare sätt hittas, granskas, delas vidare, citeras och återanvändas. Det bidrar till att höja forskningens kvalitet genom att fler forskare kan validera och bygga vidare på tidigare resultat. Data som tas fram inom eller bekostas av det offentliga är en strategisk nationell resurs för samhällets, näringslivets och den offentliga sektorns utveckling. Användning och vidareutnyttjande av data kan skapa transparens, innovation, effektivisering och underlag till beslut och forskning.
Med forskningsdata avses i riktlinjerna data, inklusive metadata, som samlas in eller framställs inom ramen för forskningsverksamhet. Att arbeta för en omställning till öppen tillgång innebär i första hand att bedömningar av möjligheter till öppen tillgång till forskningsdata (inklusive metadata) blir en naturlig del i planering av datahantering. När forskningsdata tillgängliggörs som digital information som är fritt tillgänglig på internet innebär det att öppen tillgång har skapats.
Alla forskningsdata kan inte vara öppet tillgängliga, eller kan endast vara tillgängliga i viss omfattning, med hänsyn till lagstiftning eller andra krav. Bedömningen av öppenhet ska utgå från principen ”så öppet som möjligt och så begränsat som nödvändigt”. När det finns hinder för att tillgängliggöra forskningsdata öppna i sin helhet, bör fokus vara på att tillgängliggöra metadata som beskriver forskningsdata öppet.
För att öppna forskningsdata ska kunna återanvändas, till exempel genom att vidareutveckla och reproducera resultat, ska de tillgängliggöras enligt FAIR-principerna.
Mål och prioriteringar
- Att forskningsdata som framställs inom ramen för offentligt finansierad forskning senast 2026 tillgängliggörs enligt principen ”så öppet som möjligt, så begränsat som nödvändigt”.
- Att tillgängliggörandet av forskningsdata, inklusive metadata, sker i enlighet med FAIR-principerna och med stöd i vägledande information från Vetenskapsrådet och Myndigheten för digital förvaltning (Digg).
- Att strategiska inriktningar, stödjande och tekniska åtgärder som skapar förutsättningar för öppen tillgång till forskningsdata finns på alla lämpliga nivåer och i arbetssätt, processer och rutiner.
- Att kostnadseffektiv hantering av öppen tillgång till forskningsdata säkerställs. I första hand bör kostnader förknippade med att göra data öppet tillgängliga enligt FAIR-principerna tydligt identifieras.
- Att forskningsutförande organisationer, inklusive forskningsinfrastrukturer, ger forskarna tillgång till adekvat stöd, kunskapshöjande insatser och tillförlitliga, ändamålsenliga och interoperabla tekniska lösningar som möjliggör öppet tillgängliga forskningsdata enligt FAIR-principerna.
Aktörer och ansvarsområden
Vetenskapsrådet är expertmyndighet på området och har i instruktion från regeringen att samordna, följa upp och främja samverkan i arbetet för öppen tillgång till forskningsdata.
Som strategiskt och praktiskt stöd för organisationer i arbetet med öppen tillgång till forskningsdata finns vägledande information från Vetenskapsrådet och Myndigheten för digital förvaltning (Digg). Denna information kan fungera som stöd vid strategiska beslut eller vid praktisk implementering av öppen tillgång till forskningsdata. Där redogörs även för de lagkrav som ställs på universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap avseende tillgängliggörande av forskningsdata och därtill hörande metadata.
Svensk nationell datatjänst (SND) har en tydlig roll som nationell resurs, infrastruktur och kunskapsnod och bidrar därmed till tillgängliggörandet av öppna forskningsdata.
Öppna forskningsmetoder
Öppna forskningsmetoder bidrar till ökad forskningskvalitet och till ett effektivare utnyttjande av erfarenheter från genomförd forskning. De möjliggör tillförlitliga systematiska översikter där resultaten från flera studier vägs samman. I sådana sammanställningar ingår att identifiera eventuella felkällor och bedöma risken för skevheter i enskilda studier. Genom öppna forskningsmetoder kan forskare undvika att lägga ned resurser på att utveckla tillvägagångssätt som redan existerar.
För att kunna använda öppna forskningsdata, genomföra sakkunniggranskning och säkerställa hur forskningsresultat uppnåtts, deras giltighet och användarbarhet, behöver beskrivningar av de arbetsflöden som används i forskningen vara öppet tillgängliga. När alla led i forskningsprocessen görs tillgängliga, till exempel protokoll, programvara, källkod och beräkningsmodeller, kan dessa också återanvändas i liknande sammanhang eller värderas, utvecklas och tillämpas inom angränsande och nya områden. Nya procedurer och metoder blir snabbare tillgängliga för andra att använda.
Inom alla forskningsområden ingår att beskriva metoder och tillvägagångssätt vid publiceringen av resultat. För att kunna reproducera resultat eller återanvända forskningsobjekt i nya sammanhang behövs i regel detaljerad information om metoder och tillvägagångssätt. Metoder för och kunskap om hur sådan information kan tillgängliggöras varierar mellan olika forskningssammanhang. Därför är behovet av kompetensutveckling för tillgängliggörande av forskningsmetoder stort inom många områden. För att underlätta maskinell återanvändning av forskningsmetoder, där så är möjligt och lämpligt, behöver öppna forskningsmetoder förses med tillräckliga metadata för att uppfylla FAIR-principerna. Stöd för etablering av standarder och gemensamma tillvägagångssätt behöver därför utvecklas.
Mål och prioriteringar
- Att metoder, protokoll och programkod så öppet som möjligt och så begränsat som nödvändigt tillgängliggörs för att garantera transparens avseende datainsamling och analysprocess.
- Att forskningsmetoder alltid dokumenteras och tillgängliggörs på en tillräckligt detaljerad nivå.
- Att tillgängliggörandet av forskningsmetoder sker på ett sådant sätt och med tillräckliga metadata att FAIR-kriterierna uppfylls.
- Att forskningsutförande organisationer, inklusive forskningsinfrastrukturer, ger forskarna tillgång till adekvat stöd, kunskapshöjande insatser och tillförlitliga, ändamålsenliga och interoperabla tekniska lösningar som möjliggör öppet tillgängliga forskningsmetoder.
- Att standarder för att dela forskningsmetoder används och utvecklas inom och med grund i erfarenheter från olika forskningsområden och med hänsyn till internationell utveckling.
- Att återanvändning av forskningsmetoder underlättas genom att öppna licenser används och anges där så är tillämpligt.
Aktörer och ansvarsområden
Forskningsutförande organisationer behöver bidra till utvecklingen av stöd och vägledning liksom tekniska lösningar för att underlätta för forskare att tillgängliggöra tillräckligt detaljerad information om de arbetsflöden som använts i forskningen.
Forskningsutförande organisationer behöver även bidra till att utveckla former för samverkan mellan olika discipliner för att identifiera behov och utveckla standarder.
Forskningsfinansiärer behöver tillsammans med forskningsutförande organisationer utveckla policyer, vägledning och infrastrukturellt stöd för öppna forskningsmetoder, då det hänger samman med tillgängliggörande av forskningsdata och infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap.
Öppna lärresurser
Öppna lärresurser kan användas i många sammanhang för lärande. Det finns möjligheter och användningsområden i såväl folkbildning och föreningsliv som för vidareutbildning. Ett viktigt sammanhang är det för formell utbildning, i för-, grund- och gymnasieskola, men i synnerhet högskola.
Syftet med undervisning och lärresurser vid universitet och högskola är att sprida forskningsbaserad kunskap till studerande och i förlängningen till hela samhället. Öppna lärresurser kan bidra till en mer jämlik och tillgänglig utbildning, minska kostnaderna för studenter och elever, möjliggöra anpassning efter individuella behov och främja samarbete och delning av kunskap. Öppna lärresurser bygger på idén om en delnings- och samarbetskultur. Genom att tillhandahålla material av hög kvalitet som andra kan använda och bygga vidare på främjar öppna lärresurser kunskapsutbyte och samarbete mellan lärare och undervisande personal.
Öppna lärresurser förutsätter en öppen licens som tillåter användare att anpassa materialet efter sina behov. Detta möjliggör att lärare och annan undervisande personal kan modifiera och redigera öppna lärresurser för att möta specifika krav och mål i sina kurser.
Incitamenten för att skapa, använda och återanvända öppna lärresurser är svaga. Det finns därför anledning att incitament utvecklas, i synnerhet för hur skapande av öppna lärresurser kan utgöra en del vid meritering av lärare vid universitet och högskola.
Mål och prioriteringar
- Att universitet och högskolor har policyer och vägledning för produktion och användning av öppna lärresurser.
- Att öppna lärresurser och dess metadata delas med öppna licenser och i möjligaste mån i enlighet med FAIR-principerna, med syfte att främja spridning och återanvändning.
- Att arbetet med öppna lärresurser vid universitet och högskola samordnas.
- Att behov av och förutsättningar för gemensam plattform för att samla och sprida öppna lärresurser utreds.
Aktörer och ansvarsområden
Forskningsutförande och utbildande organisationer upprättar eller utvecklar policyer som främjar framtagande och användning av öppna lärresurser samt vägledningar till lärare och annan undervisande personal. En särskilt viktig aspekt är utvecklingen av incitament för att öppna lärresurser av hög kvalitet tas fram och används.
Forskningsutförande organisationer med utbildningsuppdrag bör ansvara för att i samverkan utreda behov, förutsättningar och möjligheter för en gemensam plattform som samlar öppna lärresurser vid universitet och högskola.
Allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen
En viktig aspekt av öppen vetenskap är att föra den vetenskapliga processen närmare samhället och medborgarna. Det finns en rad ansatser och former inom forskningen för involvering, dialog och samverkan med allmänheten. De går under beteckningar som medborgarforskning, brukarmedverkan, vetenskaplig ”crowdsourcing”, medborgardialog eller samskapande.
De kännetecknas alla av att forskare och allmänhet samverkar för att ta fram ny kunskap, utveckla nya forskningsteman eller belysa en angelägen fråga i samhället. Allmänhetens delaktighet i forskningen kan vara begränsad till en del av forskningsprocessen, till exempel datainsamling eller analys, men kan även inkludera andra delar, till exempel formulering av forskningsfrågor, utveckling av metoder och spridning av resultat.
Ett starkt motiv till allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen är det sätt på vilket allmänhetens delaktighet bidrar till kvalitet i forskningen och det sätt på vilket ny kunskap och förståelse skapas. Genom den växelverkan som sker mellan forskning och allmänhet – som både kan vara individer och verksamheter – ges bättre möjligheter för forskningen att ta upp problem och frågeställningar som berörda aktörer ser som relevanta och angelägna. Denna växelverkan kan också bidra till att öka förståelsen för vetenskapliga processer och öka förtroendet för forskning.
Att involvera allmänheten i forskningsprocessen är ett sätt att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte, vilket åligger svenska universitet och högskolor enligt högskolelagen.
Det finns beröringspunkter mellan former för att involvera allmänheten i forskning och forskningskommunikation. Båda syftar till att främja en ökad förståelse och intresse för vetenskapliga processer och på så vis skapa tillit till forskning. Forskningskommunikation och deltagande är därför inte alltid särskilda aktiviteter utan kan ofta förstärka varandra, inte minst när det handlar om att rekrytera deltagare och kommunicera värdet för allmänheten att delta i forskning.
Mål och prioriteringar
- Att principer och metoder för hur allmänheten kan involveras i forskningsprocessen är utvecklade, kända och etablerade inom alla forskningsdiscipliner där det är relevant för forskningens kvalitet och utveckling.
- Att forskningsutförande organisationer erbjuder ett utvecklat metodstöd och kunskapshöjande insatser för forskare om hur allmänheten kan involveras i forskningsprocessen.
- Att forskningsfinansierande organisationer utvecklar policyer och bedömningskriterier kring samverkan, samskapande och allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen.
Aktörer och ansvarsområden
Forskningsutförande organisationer och forskningsfinansiärer bör i samverkan utveckla principer och metoder för hur allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen kan bidra till forskningskvalitet och att god forskningssed följs. Ett sådant arbete bör ta tillvara kunskap och erfarenheter hos existerande infrastrukturer för medborgarforskning och hos expertorganisationer.
Forskningsutförande organisationer behöver utveckla metodstöd och genomföra kunskapshöjande insatser för forskare om hur allmänheten kan involveras i forskningsprocessen.
Forskningsfinansiärer behöver utveckla policyer och bedömningskriterier för samverkan, samskapande och allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen.
Infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap
Ändamålsenliga och lättanvända infrastrukturer är avgörande för att forskare och organisationer ska kunna anamma öppen vetenskap. Med sådana infrastrukturer, system, tjänster och protokoll kan forskningsresultat göras öppet tillgängliga för andra forskare, myndigheter, företag, organisationer och allmänheten. De möjliggör att forskningsresultat kan samlas, lagras, hanteras och tillgängliggöras på ett standardiserat sätt vilket underlättar såväl inomvetenskapligt samarbete som nyttiggörande för andra aktörer i samhälle och näringsliv. Öppet tillgängliga tjänster och repositorier bidrar till ökad tillgänglighet och användning av forskningsresultat.
Drift och utveckling av infrastruktur som stödjer öppen vetenskap sker vid enskilda organisationer eller genom samarbete mellan organisationer, nationellt och internationellt. De stöds vanligtvis av en kombination av medlemsavgifter och/eller bidragsfinansiering och drivs av offentliga forskningsorganisationer eller som icke-vinstdrivande initiativ.
Svensk forskning är beroende av internationella tjänster och infrastrukturer för öppen vetenskap. Dessa är ofta en viktig förutsättning för att forskningsresultat ska kunna hittas, länkas samman och spridas, och det är ofta här som användning av standarder och bäst praxis utvecklas och etableras. Det finns ett särskilt behov att stödja sådana öppna tjänster och infrastrukturer på nationell nivå. Utgångspunkten bör vara att investeringar ska komma många till nytta, att tjänsterna drivs av icke-vinstdrivande organisationer och följer etablerade definitioner och rekommendationer om öppna infrastrukturer.
Det finns ett särskilt behov av att använda etablerade standarder och lösningar för att länka samman forskningens olika produkter, vilka kan vara utspridda på flera platser. Användningen av beständiga identifierare är avgörande för långsiktig varaktighet i kopplingar mellan olika typer av forskningsresultat, exempelvis forskningsdata, publikationer och forskningsmetoder. Det är genom utvecklandet och användningen av etablerade och robusta standarder och tjänster som tillgängliggörande i enlighet med FAIR-principerna blir möjligt. Det underlättar även uppföljning och utvärdering av öppen vetenskap och bidrar därigenom till utveckling.
Mål och prioriteringar
- Att internationella tjänster och infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap finansieras nationellt på ett samordnat sätt.
- Att icke-vinstdrivande infrastrukturer för öppet tillgänglig publicering särskilt bör stödjas.
- Att infrastrukturer som möjliggör adekvat och framtidssäkrad delning av öppna forskningsmetoder utvecklas.
- Att standarder och tekniska lösningar som länkar samman publikationer, forskningsdata och metoder används och utvecklas.
Aktörer och ansvarsområden
Forskningsutförande organisationer som är värdar för digital infrastruktur såsom repositorier och plattformar som möjliggör öppet tillgängliggörande av exempelvis forskningsdata och vetenskapliga publikationer säkerställer att dessa utvecklas utifrån forskningens behov och att de i så hög utsträckning som möjligt baseras på öppen källkod och öppna standarder.
Forskningsutförande organisationer bör samarbeta kring att identifiera och implementera gemensamma standarder och tekniska lösningar för att länka samman publikationer, forskningsdata och metoder för att möjliggöra delning av öppna forskningsmetoder.
Forskningsfinansiärer och forskningsutförande organisationer ansvarar för att finansiering av infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap syftar till långsiktighet och nytta för svensk forskning.
Finansiering av internationella tjänster och infrastrukturer som stödjer öppen vetenskap bör samordnas av expertmyndigheterna Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet för effektivisering och långsiktighet.