Aktörer och deras ansvarsområden
I de nationella riktlinjerna identifieras en rad aktörer som har ett övergripande ansvar för omställningen till öppen vetenskap. Dessa har sinsemellan olika roller och ansvar när det kommer till att genomföra insatser och åtgärder inom öppen vetenskap.
Detta avsnitt identifierar aktörer och ansvarsområden på en övergripande nivå. Inom respektive område lyfts aktörer och ansvarsområden fram på ett mer konkret sätt som är specifikt för det området.
Aktörer och deras ansvarområden
Forskare
En central utgångspunkt för arbetet med öppen vetenskap är att forskning bedrivs av forskare – enskilda och i grupp – och att ansvar för forskningens processer och resultat i första hand ligger hos dem som bedriver forskning. En omställning till öppen vetenskap behöver ske i den vardagliga forskningspraktikens arbete med forskningsdata, vetenskaplig publicering och under forskningsprocessen.
Hur en omställning till mer öppen vetenskap ska åstadkommas kommer att variera mellan olika vetenskapliga discipliner, forskningsområden och verksamheter. Det är en nödvändig konsekvens av forskningens frihet att ansvaret för att driva processer och aktiviteter för att nå en mer öppen vetenskap behöver utformas och genomföras där forskningen bedrivs.
Forskare har ansvar för att kontinuerligt arbeta för öppen vetenskap i sina dagliga praktiker genom att själva utveckla arbetssätt och genom att tillämpa de arbetssätt och rutiner som har tagits fram vid berörda organisationer och inom specifika områden.
Att forskare efterfrågar stöd och vägledning utvecklar också organisationens förmågor.
Forskningsutförande organisationer
Organisationer som bedriver forskningsverksamhet har som arbetsgivare och aktörer inom forsknings- och innovationssystemet ett ansvar att främja öppen vetenskap. Det handlar om konkret stöd i form av kunskap och kompetens, om tekniska verktyg och infrastrukturer, exempelvis plattformar och lagringsutrymme, och även om utformande och implementering av normer och regler, om information och utbildning, med mera. Universitets- och högskolebiblioteken har under åren haft en drivande och utvecklande roll för arbetet med öppen vetenskap och har i hög grad utvecklad kompetens inom området.
I de fall öppen vetenskap kräver personella och/eller ekonomiska resurser behöver de forskningsutförande organisationerna ta ansvar för nödvändiga prioriteringar. Hur detta görs behöver också hanteras inom ramen för varje organisation.
Universitet och högskolor har genom sitt gemensamma regleringsbrev i uppdrag att utveckla arbetet med öppen vetenskap. Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, spelar en viktig roll för högskolesektorns samordnade arbete med öppen vetenskap.
Myndigheter som bedriver eller finansierar forskning och utveckling behöver ta fram och utveckla policyer för öppen vetenskap som harmonierar med de nationella riktlinjerna.
Forskningsutförande organisationer behöver tillsammans med forskningsfinansiärer utveckla incitamentsstrukturer som främjar och värderar öppen vetenskap, till exempel vid meritbedömning och utvärdering av forskning. Detta arbete behöver harmoniera med internationella och nationella initiativ som syftar till att reformera hur forskning utvärderas.
Forskningsutförande organisationer, där lärosätena har en framträdande roll, har ansvar för att utveckla och implementera policyer och incitament för öppen vetenskap, liksom att tillhandahålla resurser, stöd och vägledning så att detta arbete möjliggörs.
Forskningsfinansiärer
De offentliga forskningsfinansiärerna har ett utpekat ansvar att bidra till omställningen till öppen vetenskap. Detta innefattar arbete med policyer och villkor kopplade till forskningsbidrag och arbete med finansiering av exempelvis publiceringskanaler eller infrastrukturer för öppen vetenskap.
Finansiärer har också en viktig roll i att driva utvecklingen framåt genom att utveckla incitamentsstrukturer som främjar och värderar öppen vetenskap, till exempel i meritbedömningar, tillsammans med forskningsutförande organisationer.
Andra forskningsfinansiärer än de offentliga är också viktiga aktörer och kan arbeta normerande genom policyer och villkor som främjar öppen vetenskap.
Forskningsfinansiärer behöver samverka med lärosäten och andra centrala aktörer kring såväl incitament, normer och regler som betalningsströmmar och finansiering av öppen vetenskap.
Expertmyndigheter
Då antalet aktörer och organisationer som har viktiga roller att spela i omställningen till öppen vetenskap är stort finns ett tydligt behov av samordning och samordnad ledning av arbetet.
Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet har ansvar gällande samordning av öppen tillgång till publikationer respektive forskningsdata genom myndigheternas instruktioner. Myndigheten för digital förvaltning (Digg) har ansvar genom instruktion att främja tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data från den offentliga förvaltningen. Fortsatt tydliga mandat och samordningsuppdrag är en viktig förutsättning för att omställningsprocessen mot ett öppet forsknings- och innovationssystem ska fungera.
Expertmyndigheter med uppdrag om öppen tillgång behöver fortsatt arbeta med uppföljning av det nationella arbetet med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata.
En bredare uppföljning av omställningen till öppen vetenskap behöver utvecklas, liksom en återkommande uppföljning och uppdatering av de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap.
Detta kan komma att beröra och inkludera också andra myndigheter, inte minst forskningsutförande organisationer, främst universitet och högskolor.
Övriga myndigheter och akörer
Andra myndigheter och aktörer som verkar inom eller i nära anslutning till forsknings- och innovationssystemet behöver följa utvecklingen aktivt och säkerställa att det arbete man gör bidrar till omställningen till öppen vetenskap genom att exempelvis ta fram och utveckla policyer kring spridning och delning av forskningsresultat. Det handlar om myndigheter med särskilda forskningsanknutna uppdrag, exempelvis myndigheter med arkivansvar och myndigheters arbete med digitisering av material som i sin tur kan användas i forskning.
Andra organisationer som representerar civilsamhället eller särskilda intressen har en viktig roll att spela för att skapa en gemensam förståelse för öppen vetenskap, exempelvis genom att uppmärksamma öppen vetenskap i olika sammanhang eller genom att sprida forskningspublikationer och annan forskningsinformation till allmänheten.