Författare för både vuxna och barn

Kerstin Thorvall föddes den 12 augusti 1925 i Eskilstuna. Hennes mamma, Thora Thorvall, arbetade som lärarinna och pappan, Åke Thorvall, var läroverksadjunkt. Ett yrke som under Kerstins tidiga barndom förde familjen från Eskilstuna till Sollefteå. Där bodde de fram till faderns död. Förhållandet mellan föräldrarna ska ha varit problematiskt. Sedan tonåren led Åke av bipolär sjukdom och han vårdades emellanåt på mentalsjukhus.

Modeintresserad ung dam

Redan i ung ålder stod det klart att Kerstin Thorvall var duktig på att teckna. I hennes personarkiv med signum HS Acc 2010/63 Länk till annan webbplats. finns en hel del bevis på detta, bland annat i form av tidiga teckningar från 1930- och 40-talen. I flertalet av dessa teckningar går det att skönja ett tydligt intresse för kläder och modeskapande hos den unga Thorvall. Vi hittar exempel på detta i form av skisser för olika typer av kollektioner av allt från dräkter till morgonrockar, i storlek 42 till 44, tecknade av en trettonårig Kerstin.

I de tre kapslarna som teckningarna idag förvaras i finns även ett flertal porträtt och akvareller. En akvarell föreställer två flickor som sitter på en sten under en björk. Frisyrerna och kläderna är särskilt vältecknade.

Ungefär tio år senare, på 1940-talet, målade Thorvall en akvarell som är särskilt färggrann, döpt till ”Pojke och flicka som lyssnar på radion”. Karaktärerna är välklädda. Pojken i kostym och slips röker medan flickan i röd blus läser en bok.

Intresset för mode tar sig även uttryck i de många egentillverkade klippdockor som finns bevarade i samlingen. Klippdockorna kan kläs i allt från stiliga aftonklänningar till dräkter och mer vardagliga klädesplagg.

Såväl klippdockorna som karaktärerna i Thorvalls teckningar ser ut att ha inspirerats av 1940- och 50-talens filmstjärnor, som ibland även har ritats av från fotografier och idolbilder. I nära anslutning till kapslarna med klippdockor finns dessutom en klippbok med bilder av dåtidens filmstjärnor som Clark Gable och Marlene Dietrich.

Illustratör för veckopress och böcker

Efter att Thorvall avslutade sin studentexamen skaffade hon sig en formell utbildning i modeteckning på Beckmans skola och kom att arbeta som illustratör ända fram till 1960-talet. Hon arbetade bland annat för Damernas värld och Veckorevyn och illustrerade dessutom barnböcker till verk av författare som Astrid Lindgren. Den första boken av Lindgren som Kerstin Thorvall illustrerade var Kalle Blomkvist och Rasmus från 1953 Länk till annan webbplats.. Boken finns självklart bevarad i KB:s underjordiska magasin. Thorvall illustrerade även verk av barn- och ungdomsförfattare som Margit von Willebrand-Hollmérus, Torsten Scheutz, Margareta Schildt och Ann Mari Falk.

Författare med socialt patos

Thorvalls karriär som illustratör hamnar ibland, liksom hennes tidiga författarskap, i skuggan av de senare verken. Hennes engagemang för barn och ungdomar märks inte minst i hennes litterära debut 1959 Förstå mej, så förstår jag er Länk till annan webbplats. som hon skrev tillsammans med barnpsykiatrikern Gustav Jonsson. Förstå mej handlar bland annat om ungas relationer till sina föräldrar och om barnuppfostran. Boken visar hur en förändrad syn på barn och ungdomar höll på att växa fram i det svenska samhället. Barnet framställs inte längre som ett passivt objekt som antingen bara är ”styggt” eller ”snällt” utan blir i stället ett agerande subjekt med egna tankar och känslor.

Samma år som Förstå mej gavs ut publicerades även Boken till dig Länk till annan webbplats. som 1965 följdes upp av Andra boken till dig Länk till annan webbplats.. Här bröt Thorvall mot en starkt didaktisk, auktoritär tradition i vilken man ofta talade till snarare än med det tilltänkta barnet. I Boken till dig och dess uppföljare tilläts i stället den unga flickan att ställa frågor om svåra ämnen, exempelvis rörande sexualitet, den begynnande tonårskroppen och relationer mellan flick- och pojkvänner. Thorvall använde sig av intervjuer med olika professioner, som liksom i Förstå mej blandas med fiktiva episoder där en del av de frågor som ställs i boken också gestaltas och problematiseras.

Vi kan bara spekulera om vilken typ av böcker den 12-åriga Kerstin Thorvall själv hade behövt under sin uppväxt men kan konstatera att den blivande författaren åtminstone fick utlopp för sin kreativa ådra. Vi avslutar med ett sista exempel på Thorvalls konstnärliga talang: La Marguerite, en opublicerad modetidning för vintern 1937 och sommaren 1938.