Svensk AI-utveckling central i forskningspropositionen

Under torsdagen presenterade regeringen sin nya forsknings- och innovationsproposition. Den lyfter artificiell intelligens (AI) som en viktig pusselbit i att lösa flera samhällsutmaningar – och nämner betydelsen av att fortsätta undersöka potentialen hos KB:s AI-modeller.

Kollage av SOU och dagstidningar.

Offentliga utredningar och dagstidningar – två materialtyper som använts för att träna språkmodeller.

I propositionen presenteras forskningspolitiken för åren 2025–2028. Regeringen skriver att de ”... ser behov av att ytterligare kartlägga och analysera möjligheter och utmaningar med Kungl. bibliotekets arbete med AI-modeller för forskning samt hur verksamheten kan bidra till att möta behov av AI från även andra relevanta verksamheter i offentlig sektor”.

Texten refererar till de språkmodeller på svenska som KB utvecklar med hjälp av bibliotekets enorma samlingar. Ända sedan de första modellerna publicerades 2020 har KB kunnat följa hur de ökat i både användning och relevans.

Skapar stor samhällsnytta

– Vi tar fram modellerna för forskningen. Samtidigt används de flitigt av andra sektorer och bidrar till stor samhällsnytta. Det är bra att regeringen lyfter fram denna potential. Vi ser fram emot att fortsätta bidra till svensk AI-utveckling utifrån de unika möjligheter vi har som nationalbibliotek, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

Regeringen lyfter också fram att bredden i KB:s samlingar bidrar till att språkmodellerna speglar alla former och variationer av svenska språket. De är dessutom öppet tillgängliga för alla, vilket skapar en bred samhällsnytta.

I forskningspropositionen aviserar regeringen även ett nytt samordningsuppdrag till Vetenskapsrådet. Syftet är att underlätta för artificiell intelligens i forskningen och verka för en ansvarsfull AI-utveckling – något som KB välkomnar i egenskap av nationell forskningsinfrastruktur. En vidare utveckling ställer stora krav på allt från tillgång till digitalt material till kraftfulla beräkningsresurser.

Riktlinjer som stärker vetenskaplig kvalitet

I januari 2024 publicerade KB nationella riktlinjer för öppen vetenskap, som ska vara ett stöd och en vägledning för hela forskarsamhället. Under avsnittet Förbättrade förutsättningar för ökad effektivitet och kvalitet i forskningsfinansiering skriver regeringen att riktlinjerna bör följas upp regelbundet ”för att främja helhetssyn och öka effektiviseringen för att uppnå den nationella inriktningen”.

– Med en regelbunden uppföljning kan Sverige fortsätta ta viktiga steg mot att ytterligare främja öppen vetenskap. Öppenhet och transparens stärker den vetenskapliga kvaliteten och förtroendet för forskningen, säger Karin Grönvall.

Öppen vetenskap är ett samlingsbegrepp för olika sätt att göra forskningsresultat mer tillgängliga. KB har ett samordnande uppdrag att främja samverkan i arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Målet är att all offentligt finansierad forskning ska bli omedelbart fritt tillgänglig utan kostnad för läsaren.