Öppen vetenskap internationellt
Flera internatonella organisationer har tagit fram riktlinjer och rekommendationer för öppen vetenskap. De kan gälla olika områden inom öppen vetenskap eller vara övergripande.
Arbetet med öppen vetenskap är liksom forskningen internationell och gränsöverskridande. Flera internationella organisationer har under åren tagit fram riktlinjer och rekommendationer för öppen vetenskap. Här är några av de som är normerande för arbetet med öppen vetenskap i Sverige.
Unescos rekommendation för öppen vetenskap
Unescos rekommendation för öppen vetenskap Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. från 2021 är ett ramverk med principer och ansatser för att skapa globalt jämlik tillgång till vetenskapliga resultat och forskningsprocesser. Syftet är att påskynda implementeringen av de globala målen för hållbar utveckling.
Enligt Unescos rekommendation innebär öppen vetenskap att vetenskaplig kunskap görs öppet tillgänglig, åtkomlig och återanvändbar för alla. Den spänner över alla vetenskapliga discipliner, ämnesområden och sätt att bedriva forskning. Det övergripande motivet är att öppenhet och transparens bidrar till att stärka den vetenskapliga kvaliteten och förtroendet för forskning. Öppen vetenskap möjliggör att vetenskapliga samarbeten ökar och att utbyte av kunskap kommer vetenskapen och samhället till del.
Öppen tillgång i EU
Öppen tillgång och öppen vetenskap har under många år varit en prioriterad fråga inom EU. Det innebär att EU har tagit fram policyer och ramverk för öppen vetenskap, men också satsningar när det gäller forskningsfinansiering och särskilda initiativ som Open Research Europe (ORE) och det Europeiska öppna forskningsmolnet (EOSC).
Sveriges arbete med öppen tillgång är i linje med rekommendationer och strategier på EU-nivå.
Horisont Europa
Horisont Europa är det nuvarande finansieringsprogrammet inom EU Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för forskning och innovation. Programmet löper under tidsperioden 2021−2027 och har en budget på 93,5 miljarder euro.
Öppen vetenskap är ett av de prioriterade områdena inom Horisont Europa. Det innebär bland annat att de som beviljas bidrag inom programmet måste publicera forskningsresultat och forskningsdata med öppen tillgång.
Arbetet med Horisont Europa samordnas i Sverige av Vinnova Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Open Research Europe, ORE
Den öppna publiceringsplattformen ORE Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är ett initiativ från EU-kommissionen där forskare som beviljats forskningsmedel från EU kan publicera sin vetenskapliga artikel utan kostnad. Artikeln genomgår sakkunniggranskning och publiceras med öppen tillgång.
Nu pågår ett arbete med att utveckla ORE genom att ägarskapet övergår från EU-kommissionen till ett konsortium bestående av forskningsfinansiärer och forskningsutövande aktörer hos medlemsstaterna. I februari 2025 undertecknades en avsiktsförklaring mellan de aktörer som inledningsvis kommer att delta i konsortiet. Från Sverige kommer Vetenskapsrådet, Formas och Forte att ingå. Mer information om detta finns hos respektive finansiär:
Vetenskapsrådet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Formas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Forte Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Europeiska öppna forskningsmolnet, EOSC
EOSC (European Open Science Cloud) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. syftar till att samla och ge öppen tillgång till forskningsdata och alla andra digitala objekt som produceras under forskningens livscykel, till exempel metoder, programvara och publikationer.
Arbetet och utvecklingen av EOSC styrs gemensamt av EU-kommissionen, EOSC-föreningen och medlemsstaterna genom EOSC:s styrelse.
Vetenskapsrådet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har i uppdrag att samordna och främja det svenska engagemanget i EOSC samt representera det svenska forskarsamhällets intressen i EOSC-föreningen.
Rådsslutsatser på EU-nivå
EU:s ministerråd har vid flera tillfällen fattat beslut om rådsslutsatser som rör öppen vetenskap och särskilt öppen tillgång till forskningsdata och vetenskapliga publikationer.
I maj 2023 om rådsslutsatser för utvecklingen av vetenskaplig publicering. Tidigare har öppen vetenskap berörts i bland annat rådsslutsatserna från juni 2022 om forskningsutvärdering och öppen vetenskap.
EU-kommissionens rekommendationer
EU-kommissionen har tagit fram rekommendationer gällande öppen tillgång till och bevarande av vetenskaplig information (april 2018) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. De berör till exempel nationella strategier för öppen vetenskap, samt för bevarande och vidareutnyttjande av vetenskaplig information.
Strategier för öppen vetenskap
Kommissionen rekommenderar att medlemsstaterna upprättar strategier för flera områden inom öppen vetenskap, bland annat vetenskapliga publikationer. De strategier som upprättas ska beskrivas i nationella handlingsplaner.
Strategierna bör omfatta konkreta mål och indikatorer för att mäta framsteg, planer för genomförande och ekonomisk planering. De bör bidra till att uppnå följande mål:
- Alla vetenskapliga publikationer som är resultatet av offentligt finansierad forskning görs öppet tillgängliga senast 2020
- Så snart som möjligt efter offentliggörande ska publikationerna vara öppet tillgängliga, men en karensperiod (embargotid) på sex månader (12 månader för samhällsvetenskap och humaniora) är möjlig
- Text- och datautvinning ska inte begränsas i onödan av de licensieringsvillkor som används för de vetenskapliga publikationerna
- Författarna ska behålla de nödvändiga immateriella rättigheterna (självarkivering och vidareutnyttjande) när de ingår avtal med utgivare
- Information om överenskommelser mellan offentliga institutioner och utgivare om tillgång till vetenskaplig information publiceras, särskilt för så kallade ”big deals” och ”offsetting deals”
- Företag, medborgarforskare, offentliga sektorn, pressen och allmänheten har största möjliga tillgång till vetenskapliga publikationer. Syftet är att möjliggöra innovation, stärka den offentliga sektorn och informera allmänheten.
Strategi för bevarande och vidareutnyttjande
Kommissionen menar också att en strategi för bevarande och vidareutnyttjande av vetenskaplig information bör finnas med i den nationella handlingsplanen. En sådan strategi förutsätter att forskningspublikationer och forskningsdata sammanlänkas med information om forskare och de forskningsfinansiärer som gett stöd till forskningen.