Regeringens uppdrag till KB

För att utveckla infrastrukturen har regeringen gett KB i uppdrag att ta fram förslag på former för stärkt samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. KB ska också bidra till den långsiktiga utvecklingen av vissa nationella digitala tjänster för prioriterade målgrupper, till exempel det digitala biblioteket Världens bibliotek och läsappen Bläddra.

Enligt uppdraget bör KB verka för att befintliga digitala bibliotekstjänster kan samlas och konsolideras samt löpande utvecklas.

Iakttagelser och insikter så här långt

Under sommaren 2023 lämnade KB in en delredovisning för uppdraget. I den lyfter KB de iakttagelser och insikter som gjorts hittills i arbetet.

Biblioteksanvändaren i fokus

Att formulera gemensamma mål och syften som sätter slutanvändaren i fokus beskrivs av både den kommunala, regionala och statliga nivån som en nyckel till samverkan. Samverkan handlar då om att slutanvändaren ska ha likvärdiga möjligheter att tillgodogöra sig ändamålen med bibliotekens verksamhet. Det har ett nationellt värde som i vissa fall kan behöva prioriteras framför det kommunala självbestämmandet.

Samverkan - ett användbart verktyg som samtidigt är svårt

Samverkan ses som ett viktigt och användbart verktyg för att hantera komplicerade utmaningar. Det lyfts av kommuner och regioner som en lösning på en utmaning eller ett problem som de anser att de inte kan lösa på egen hand. Det behöver inte betyda att samverkan är hela lösningen.

Samverkan kan samtidigt vara svårt och det märks till exempel när samverkan ska ske mellan olika typer av huvudmän. Det kan vara lättare för lärosätesbibliotek att samverka eftersom denna bibliotekstyp oftast har samma huvudman, i detta fall staten. Folkbiblioteken, däremot, har flera nivåer att förhålla sig till: kommunen, regionen och staten. Komplexa verksamhetsfrågor samt variationer i styrsätt och ansvarsfördelning försvårar samverkan.

Myndigheter inom bibliotekssfären

För att det statliga stödet inom biblioteksområdet ska bli mer effektivt och hållbart behöver de myndigheter som verkar inom biblioteksområdet ha en löpande dialog om de uppdrag och medel som finns på nationell nivå. Vad som även framgått hittills är att flera myndigheter idag har parallella och överlappande uppdrag inom biblioteksområdet, vilket kan ge upphov till otydligheter och onödig administration. Uppdragen från regeringen behöver grundas utifrån en helhetssyn och ett långsiktigt perspektiv redan när uppdragen formuleras, helst redan innan de tilldelas myndigheterna.

En roll i förändring

I och med Kultursamverkansmodellens införande 2011 och den nya bibliotekslagen som trädde i kraft 2014 har de regionala biblioteksverksamheternas roller och förutsättningar för samverkan förändrats i grunden. Dessa förändringar, utformning av tidigare uppdrag och respektive regions organisering av verksamheten har lett till en variation i tolkning och utförande av det regionala biblioteksuppdraget. Det kan påverka målet om en likvärdig verksamhet för biblioteksanvändaren.

Inom vilka områden bör samverkan ske?

I regeringens Strategi för ett starkt biblioteksväsende 2022-2025 pekas ett antal områden ut som viktiga att samverka kring. För dessa områden, så kallade åtgärdsområden, kan samverkan vara en del i lösningen men det behövs även andra insatser och lösningar.

Ett viktigt område är medieförsörjning, då även digital sådan, men området innefattar också att säkerställa bevarande, tillgång till bibliotekens samlade fysiska bestånd och inte minst metadata. Andra områden är digitalisering av biblioteksverksamhet, Sveriges officiella biblioteksstatistik, juridik, upphandling, upphovsrätt. Sedan tidigare ingår områden som nationella minoriteter och även frågor som rör bibliotekspersonalens kompetensutveckling. Två områden som tillkommit är dels bibliotekens roll inom beredskap, dels öppen vetenskap (för folkbiblioteken i första hand öppna data och medborgarforskning).

Nationella digitala tjänster för prioriterade målgrupper

KB ser att befintliga nationella digitala bibliotekstjänster för vissa prioriterade målgrupper skiljer sig åt vad gäller former för organisation, finansiering och teknik. Den stora variationen påverkar möjligheterna att samla, konsolidera och gemensamt utveckla de befintliga tjänsterna.

Frågan om nationella e-medietjänsters samling och konsolidering hör samman med den större frågan om kompletterande medieförsörjning på nationell nivå, där exempelvis lånecentralernas verksamhet och fjärrlåneersättningen ingår. Det nya tillgänglighetsdirektivets konsekvenser för e-medier behöver också beaktas i sammanhanget.