Stockholms Dagblad 1824 2/1-(fortgår 1900). Under 1836 8/3-12/7 och 1843 6/6 och 7/6 utkom det under titel: Nytt Stockholms Dagblad. Tr. hos E. A. Ortman 1824-26 26/8, C. F. Wennström 1826 28/8-27 20/9, J. A. Walldén 1827 21/9-70 12/1 samt Stockholms Dagblads Tryckeri fr. o. m. 1870 13/1. Fr. t. o. m. 1874 30/11, därefter Ant. Med titelvignett (ett klot mellan 2 vingar under en kongl. krona) 1824-36 24/12.

6 v. 1824-84, därefter vanligen 7 v. 4 s. 1824-77, därefter omväxlande 6 à 12 s., någon gång t. o. m. 16 s. 4:o enspalt (20,2 x 16,4) 1824 2/1-5/6, Fol. 2-spalt. (35,7 x 20,5) 1824 8/6-25 15/10, Fol. 3-spalt. (43,5 à 44 x 26,5 à 27,2) 1825 17/10-36 14/12, Fol. 4-spalt. (42,7 à 49 x 28,5 à 30,7) 1836 27/12-43 30/12, Fol. 4 à 5-spalt. (49 à 56 x 31 à 39) 1844-52, Fol. 5 à 6-spalt. (56 à 56,4 x 32,7 à 39,3) 1853-57, Fol. 5, 6 à 7-spalt. (56 à 63 x 32,8 à 46) 1858-65, Fol. 6, 7 à 8 spalt. (56,2 à 70,2 x 39,3 à 52,5) 1866-82 samt vanligen 6-spalt. (55,7 x 39) sedan 1883, ehuru under 1886 det stundom var 8-spalt. Fol. (70 x 52,7).

Prenumerationspriset var 4 rdr 24 sk. bko 1824, 5 rdr bko 1825, 26; 6 rdr bko 1827. 28; 7 rdr 24 sk. bko 1829-36; 8 rdr bko 1837-46; 9 rdr bko 1847-49; 10 rdr bko 1850, 51; 11 rdr bko 1852-57; 18 rdr rmt (o. p.) 1858-94 och därefter 15 kronor (o. p) 1895-99 och 16 kr. fr. 1900 i Stockholm samt 18 kr. (p. i.) fr. 1900.

Af Stockholms Dagblad har fr. o. m. 1868 2/1 äfven utkommit en särskild Landsortsupplaga, som med uteslutande af de många för blott Stockholm af sedda annonserna, meddelar hufvudstadsupplagans hela textafdelning. Fr. o. m. 1879 19/11 utgifvas häraf dagligen en Dagedition, hufvudsakligen afsedd för landets södra och vestra delar och en Nattedition (1879 19/11- 95 31/12), för de nordliga delarne. Stockholms Dagblads Innehållsförteckning, 1 s. Fol., började 1897 dagligen utgifvas, 1 kr. (p. i.).

Landsortsupplagans sidantal var 4 s. t. o. m. 1877, därefter omväxlande 4 à 8, stundom 16 s. Formatet var Fol. 4-spalt. (32,7 à 40,5 x 26,5) 1868-71, omväxlande 4- à 7-sp. (40,7 à 56,7 x 26,6 à 46) 1872. 4-sp. à 5-sp. (47,5 x 33) 1873-75, samt blott 5-sp. (47,5 à 54 x 33,5) 1876, 77, omväxlande 4 à 5-sp. (41,5 à 54 x 26,7 à 33,3) 1878-81, samt 4-sp. (39,4 x 26,5) fr. o. m. 1882.

Dess prenumerationspris var 8 rdr 1868-72; 9 kr. 1873-79 och därefter 10 kr. (p. i.)

[I det systematiska registret har Lundstedt tagit med en bilaga som inte återfinns vare sig i denna tidnings post (2:71) eller i rättelserna till denna:
Stockholms Dagblads Predikobilaga, Predikningar på kyrkoårets sön- och helgedagar, årg. 1-3, samt strödda predikningar och betraktelser 1888-99
Bilagan finns bunden separat i KBs huvudsamling. Osäkert om den också finns bunden med tidningen.]

Utgifningsbevis å Stockholms Dagblad hafva följande personer erhållit: Boktryckaren Ernst Ad. Ortman 1823 31/12; kanslisten, sedermera notarien i poliskammaren A. R. Walldén 1826 17/8, dennes broder, grosshandlaren Abr. Walldén 1828 21/3 (död 1831 14/8) samt ånyo A. R. Walldén 1831 15/8 (död 1834 2/1); deras broder boktryckaren J. A. Walldén 1834 2/1 och å Stockholms Dagblads landsortsupplaga 1867 27/12. Hans son kongl, sekreteraren Wilhelm Walldén 1869 16/12 å såväl Stockholms som landsortsupplagan, och en kort tid assessorn Emil Fredrik Lönnrot 1882 28/3 (t. o. m. 1/7), hvarefter W. Walldén åter blef dess ansv. utgifvare, litteratören Axel Vilhelm Jäderin på 3 mån. 1884 14/5-14/8, professor Erik Wilhelm Montan 1884 29/11 och Stockholms Dagblads n. v. utg. assessor Carl Otto Montan 1895 1/7 och å Stockholms Dagblads Innehållsförteckning 1897 11/11. Å Nytt Stockholms Dagblad erhöll med. dr. Erik Rossander utg.-bevis 1834 10/2 (hvilket aldrig kom till användning), kammarskrifvaren i kgl. kammarkollegium L. C. Tönningh 1836 20/2 och e. o. amanuensen i riksarkivet G. G. Ingelman 1843 24/5.

I december 1823 utgafs en anmälan (1 bl. i 4:o) tryckt hos E. A. Ortman innehållande tillkännagifvande, att Stockholms Dagblad skulle utgifvas fr. o. m. 1824 års början. Det började ock 1824 2/1 utgifvas af notarien i poliskammaren G. E. Lodin samt boktryckaren E. A. Ortman. På hösten 1824 öfvertogos de två tredjedelar i tidningen, som tillhörde Lodin, af notarien A. R. Walldén hvilkcn, sedan han ingått bolag med sina båda bröder, grosshandlaren Abr. Walldén och bokhållaren J. A. Walldén, äfven inköpte den Ortman tillhöriga tredjedelen. Sedan Abr. Walldén aflidit 1831 14/8 och A. R. Walldén 1834 2/1, öfvertogs tidningen af den tredje brodern J. A. Walldén, som 1869 14/12 till sin son t. f. kanslisten i kongl. finansdepartementet Wilhelm Walldén genom formligt köpebref öfverlät såväl tidningen som tryckeriet. Denne lät för tidningen uppföra en ändamålsenlig byggnad (nr 25 Lilla Vattugatan), dit såväl dess redaktion som tryckeri flyttades i slutet af 1877 från dess gamla lokal n:r 7 vid Vestra Trädgårdsgatan. Han bildade ock 1878 Stockholms Dagblads Aktiebolag, hvars bolagsordning blef af kongl. maj:t stadfäst s. å. 15/3 och i hvilket han själf innehade de allra flesta aktierna. Till ett under prof. E. W. Montans ledning bildadt konsortium sålde Walldén 1884 större delen af aktierna i detta bolag, men behöll dock själf 1/4, däraf, som han ännu (1895) äger. Dess styrelse består 1895 af prof. E. W. Montan, verkställande direktör, W. Walldén och ledamoten af riksdagens första kammare, bruksegaren Hugo Tamm.

Stockholms Dagblad var ursprungligen en för hufvudstadens behof afsedd annonstidmng, i hvilken mot betalning öfverståthållare-embetet och poliskammarena kungörelser blefvo införda, och ansågs därföre i början vara ett slags halfofficielt organ för dessa myndigheter, hvilket den dock längesedan upphört att vara. Större delen af de lokala myndigheternas officiela meddelanden införes numera i tidningen utan någon ersättning.

Under J. A. Walldéns mångåriga ledning upparbetades Stockholms Dagblad till en innehållsrik nyhetstidning vid sidan af sin ursprungliga egenskap af annonstidning. Af W. Walldén utvecklades tidningen ännu mera i alla riktningar, så att den från början af 1870-talet fick anseende vara en af Sveriges inflytelserikaste tidningar och då äfven började kallas »den svenske Times». C. L[undin] har i Stockholms Dagblads 25.000:de nr (1900: 161 6/4) författat en intressant artikel om tidningens uppkomst och utveckling m. m.

Tidningens hufvudredaktörer hafva varit G. E. Lodin 1824 2/1-24 hösten; A. R. Walldén 1824(hösten)-28 20/3, Abr. Walldén 1828 21/3-31 14/8, A. R. Walldén 1831 14/8-34 2/1, J. A. Walldén 1834 2/1-69 14/12, W. Walldén 1869 14/12-84 30/9, E. W. Montan 1884 1/10-95 29/6 och C O. Montan fr. o. m. 1895 1/7.

I Stockholms Dagblad hafva - förutom en mängd personer inom samhällets alla klasser, hvilka däri lämnat tillfälliga bidrag - följande personer under de sista fyratio åren varit fast anställda inom dess redaktion: C. V. A. Strandberg (»Talis Qualis») 1852-65, W. Walldén 1865-69, A. E. Malmgren 1869-81, E. F. Lönnrot 1881-83, A. V. Jäderin 1883-84, Ernst Beckman 1884-86 juni och Joh. Wirén fr. år 1886 juli (fortfarande 1895 1900) såsom biträdande redaktörer och redaktionssekreterare.

Bland dess öfriga talrika medarbetare må här endast nämnas: G. Thomée 1845-död 67, C. R. Sundström 1867-78 och E. J. F. Heurlin 1878-95 å utrikes afdelningen. P. R Strandberg 1858-65, P. W. Kôersner 1885, A. V. Södergren 1886, L. J. Enander 1870 1872-95 juni (död 1900 26/7), Axel Lönbohm från 1875, J. G. Nyberg från 1878, J. Georg Ahlborg från 1882, Joh. F. Lybäck från 1885-1900 och Dan Åkerhielm från 1893-96 nov. (de tre först nämnda fortfarande 1900) (alla fem fortfarande 1895) å notis- och inrikes afdelningen [Det är svårt att veta vilka fem eller tre personer Lundstedt egentligen avser, eftersom det finns sju namn utan slutdatum före och fem namn efter korrigeringen.]; C. J. A. Wulff 1850-död 75, L. A. Segerström, A. F. Zethræus och H. Byström 1871-död 94 å handels- och sjöfartsafdelningen; P. A. Ölander 1859-66, Oskar Byström 1866-76, F. Thunman 1870-75, Adrian Göthe 1875-80, Fr. Söderman 1880-83 och H. Sandström från 1882 (fortfarande 1895) å musikafdelningen; J. M. Rosén 1840-60-talet, C. V. A. Strandberg, Claës Lundin från 1866 (fortfarande 1895), Chr. Eichhorn 1870-död 89, Georg Göthe, G. Upmark och Pehr Staaff 1883-92 å litteratur-, teater- och konstafdelningen; A. J. Bruzelius för dödsrunor från 1873 (fortfarande 1895); J. G. Carlqvist C.G. Carlqvist 1875-78, J. W. Arnberg, H. Palme, Claës Westman (död 1892) och J. E. Söderberg å den statistiska och nationalekonomiska afdelningen; D. Weber 1869-77, G. Björlin 1877-83 samt A. Berglund å den militära afdelningen; C. J. Backman 1869-död 74 och M. A. Goldschmidt 1874-död 89 å följetongsafdelningen.

Af Stockholms Dagblads medarbetare 1900 hafva fil. kandidat K. Axel G Brunius (sign. Hakon) varit fast anstäld däri fr. 1896, C. J. Häggblom (utrikesafdelningen) fr 1895, fil. kandidat Valdemar G. Langlet (V. L-t) fr. 1898 1/8, kapten Erik G. D. Mæchel (sjöfartsafdelningen) fr. 1896, A. Nihlén fr. 1899 dec., H. Stedt (börsafdelningen) fr 1898, fil. d:r Sven Söderman (sign. S. S-n [i registret även S. S.], litteraturafdelningen) fr. 1896 15/3, kapten V. Nauckhoff (V. N-ff) och stallmästaren Erik Nordlander (Dick Turpin), hästafdelningen, friherre C. Helge Åkerhielm fr. 1898.

Bidrag hafva under 1895-1900 lämnats till tidningen af öfverstelöjtnant V. G. Balck, presidenten Hans Forssell, hofpredikanten Ed. Edvers, fil. d:r Sven Hedin, docenten Karl Hildebrand, majoren H. E. Hult [I registret K. E.!], fil. kandidaten Klara Johanson (sign. K. J., Huck Leber), fil. d:r Axel Karlfeldt, Sigrid Lidströmer (sign. S. Lar [i registret: S. L-r] ), professor L. Fr. Läffler, prof. A. G. Nathorst, bankofullmäktigen R. Törnebladh, Julius Ungewitter (sign. Swell), godsägaren Wilhelm Walldén, Eva Walldén (E. W.), arkivarien Th. Westrin m. fl.

Bland tidningens talrika korrespondenter under de senaste båda årtiondena må nämnas: J. Janzon (»Spada») från 1875 mångenstädes i utlandet, f. n. i Paris. G. Björlin krigskorrespondent under orientaliska kriget 1877, 78, L. Dietrichson i Grekland 1881, 82, Eduard Nachmann 1882 i Wien, C. G. Wrangel i Berlin, Wien och Budapest, Einar Sundt, H. Grevillius och G. Blomquist (från 1890) i London, André Lütken i Petersburg, Martinus Galschiöt i Köpenhamn, Puck [= Axel] Munthe i Italien, Anne Charlotte Leffler-Edgren, (sedermera Duchessa di Cajanello), Anna Fleetwood-Derby, O. v. K[norring] m. fl.

På tidningens kamerala afdelning har G. Guditz varit kassör och Hjalmar Viridén kamrer från 1878 (fortfarande 1895 död 1900 24/8). J. A. Rydén antogs till ekonomidirektör 1897.

Stockholms Dagblad var den första svenska tidning, som använde s. k. rotationsprees (från König & Bauer i Würzburg), hvilken uppsattes år 1882.

Sidnamn: 2_71.htm