Stockholm. Gazette. 1742 8/1-58 7/3. Stockholm. Tryckt i Kongl. Tryckeriet hos P. Momma 1742-52, därefter hos P. J. Nyström.

Med svenska vapenskölden (delande Gazette i två delar) till vignett. På första båda numren läses emellan Stockholm och Gazette »Avec Privilege». Titeln var 1758 förändrad till »Gazette De Suède».

2 v., F. med suppl. på M. 1742, 43; M. med suppl. på F. 1744; Ti. m. suppl. på F. 1745, 1749-51, 1753-58; F. m. suppl. på Ti. 1746-48, 1752. 4 s. (2 s. i »Supplementet») 4:o, 2 sp. (18 à 18,8 x 12).

Hvarje hel årgång är paginerad och består af 298, högst 344 s. De båda första årg. äro försedda med register. Till 1746 hör ännu ett supplement: »Livres Nouveaux», nr 1-52, som fortsattes 1747 med blott 11 nr. Pren.-priset var 15 dlr kpmt 1742, höjdes till 20 dlr 1746 och 24 dlr fr. o. m. 1751.

Utgafs på franska, t. o. m. 1752 af P. Momma, som på begäran erhöll tillstånd att utgifva denna tidning af Kanslikollegium 1741 18/11, men erhöll sedermera (18/12) tillsägelse att för Kansliråden von Otter och Sack uppvisa alla artiklar, som rörde Sverige, innan de trycktes.

Enligt Klemmings uppgift lärer den de första åren hafva redigerats af P. Mommas hustru, Margareta Momma född von Bragner, (jfr nr 36) med biträde af amanuensen i kongl. bibl. Jacob Röding, som sedermera blef Gazettens redaktör. Då emellertid dess utgifvande var förenadt med så stor förlust, att boktryckaren P. Momma förklarade sig i dec. 1752 ej vidare vilja utgifva den samma (Fotnot: Enligt en af Momma till kanslirådet Stenshagen lämnad uppgift hade Franska Gazettens utgifvande årligen kostat 3,000 dlr kpmt, men att, då blott 100 ex. kunnat afyttras, samt den under hvardera af de båda sista åren inbragt endast 2,400 dlr, förlusten stigit till 600 dlr kpmt om året. Stenhagen upplyste ock, att hvarken Salvius, Momma eller Grefing ville åtaga sig att förlägga tidningen.), inlämnade Röding till Kanslikollegium 1752 15/12 en ansökan om understöd för utgifvande af den franska Gazetten samt »at dervid utan betalning få nyttja de avisor, som för Collegii räkning vanligen införskrifvas». Ansökningen blef af Kanslikollegium, som ej hade någon fond hvarur det kunde lämna det begärda understödet, afslagen, men man »fann ingen svårighet att villfara Rödings ansökan rörande de utländska avisorna». Röding måste därföre från och med 1753 på egen risk utgifva Gazetten, men fann sig i febr. 1758 nödsakad att hos Kanslikollegium förnya sin anhållan om understöd, emedan tidningen »nu mera fölle sig så dryg till kostnaden emot den derå varande ringa af sättningen, at han utan särskilt understöd icke såge sig i stånd at til årets slut uppfylla sin förbindelse med allmänheten om berörda Gazetters utgifvande». På samma grund som förut ansåg sig likväl Kanslikollegium ej heller nu kunna lämna Röding något understöd, utan finge gazetten upphöra, »allenast at i nästutkommande gazetter intages Sveriges svar uppå det Preussiska manifestet rörande närvarande krigsoroligheter och Konungens af Preussen inbrott i Pommern m. m., hvaraf nästföregående gazetter varit upfylda». Vid Kollegiets sammanträde 1758 3/5 omtalade kanslirådet von Hermanson, att Röding alldeles låtit Franska gazetten afstanna och »de som erlagt prenumerationspenningar - deribland utrikes ministrar - klaga sig derigenom blifvit lidande». Han föreslog därföre, att någon åtgärd borde vidtagas för tidningens utgifvande åtminstone till årets slut. Kanslikollegium förklarade sig dock, 1758 26/6, »förblifva också nu til slut uti samma mening at det sig med detta ärende i så måtto icke vidare kunde befatta». Boktryckaren P. J. Nyström, hos hvilken Gazetten trycktes och till hvilken Röding förbundit sig betala därför 31 dlr kpmt i veckan, nödgades slutligen begära utmätning hos Röding, af hvilken han för hela år 1757 endast erhållit 975 dlr. Svea Hofrätt, dit målet hänsköts, dömde ock Röding i juni 1758 att till Nyström betala återstoden.

Se vidare härom Sylwan, a. a., s. 51-68.

Sidnamn: 1_44.htm