Samlingens historia

I KB finns en samling förgyllningsstämplar för bokbandsproduktion. Stämplarna förvärvades i mitten av 1900-talet från flera stora bokbinderier: Bernhard Andersson, Esselte Herzog, Hedberg Öppnas i nytt fönster. och Stadtlander. KB:s stämpelsamling är en av världens största. Handstämplarna uppgår till ungefär 12 500 stycken. Huvudparten av samlingen är från 1600–1900-talet, men vissa av stämplarna kan dateras till 1400–1500-talet enligt köpehandlingarna. Bokbinderierna och stämplarna är representerade i KB:s och andra biblioteks samlingar.

Handstämplar, rullar och fileter

Stämplarna i samlingen kan delas in i tre olika kategorier. Handstämplar består av ett motiv, till exempel en punkt, blomma eller spiral. Rullar eller rullstämplar består av ett mönster som upprepas och används främst för bårder på pärmar. Fileter är avlånga stämplar med en stämpelyta som följer en lätt kurva. Med en rörelse från ena sidan till den andra görs ett avtryck på en bokrygg.

Förutom själva stämplarna kräver förgyllningsarbetet värme, grundering (lim) och bladguld. Förgyllning är ett eget yrke och en specialkompetens inom bokbinderi, med höga krav på precision och noggrannhet. Stämplarna kan också användas för dekoration med blindtryck. Då pressas den uppvärmda stämpeln mot skinnet och skapar ett avtryck i relief.

Från strålglans till otillgänglighet

Under 1960–1990-talet exponerades stämplarna i specialtillverkade skåp i KB:s lokaler i Humlegården. Mässingen glänste innanför glasdörrarna när rad efter rad av akantusvoluter, alagrecker och spiraler Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. visades upp. Men inför ombyggnationer på 1990-talet packades stämplarna ned och har sedan dess förvarats i KB:s magasin i Bålsta. Samlingen har under förvaringen i Bålsta varit osynlig och otillgänglig för både KB:s användare och personal.

En idé tar form

Hösten 2017 genomfördes en flytt av en samling dagstidningar från Humlegården till Bålsta. Flytten gav lediga storformatshyllor av just det slag som behövdes för stämpelsamlingen. Tiden var mogen att flytta tillbaka samlingen och i samband med det genomföra åtgärder för att tillgängliggöra stämplarna.

Vi kunde konstatera att det fanns behov av att hitta en bra placering för samlingen. För att kunna hitta efterfrågade stämplar behövdes en noggrann uppordning efter respektive bokbindare. Det långsiktiga bevarandet krävde en god primärförvaring (i kapslar och lådor) samt en tydlig och säker märkning. Sist men inte minst måste samlingen göras tillgänglig genom katalogisering och förteckning, och i förlängningen kanske även digitalisering. Ett mål med katalogiseringen är att synliggöra kopplingen mellan stämpelsamlingen och relaterade samlingar av skisser, bokband, avdrag och register.

En förstudie ger svar på vad och hur

Innan projektet med att återföra samlingen kunde ta form måste vi få svar på en rad frågor. Hur mycket material rörde det sig om, i vilket skick var samlingen och hur hängde allt ihop?

För att få bättre överblick över samlingen förde vi samman alla lastpallar och lådor rent fysiskt på plats i Bålsta. Då blev det lättare att identifiera de olika delarna och att förteckna innehållet i lådor och skåp. Stämplarna som tidigare hade varit placerade i ett antal skåp, var inrullade i wellpapp, hyllplan för hyllplan.

En mindre del av samlingen transporterades till Humlegården för närmare mätning, vägning, skadedjurskontroll och provfotografering. En prototyp för lådförvaring togs fram, anpassad efter stämplarnas vikt och indelning samt måttanpassad för hyllorna i Humlegården. Vi ville skapa logiska enheter som rymde rätt mängd stämplar för att kunna hanteras och med vilka vi kunde utnyttja magasinshyllorna optimalt.

Flytten till Humlegården

För att få ett smidigt arbetsflöde med en lagom mängd material i karantän och uppackning, delades transporten av samlingen från Bålsta till Humlegården upp i några mindre delar. Med hjälp av de förteckningar vi hade upprättat över skåp och lådor kunde arbetet med uppordning ske på ett flexibelt sätt. Samlingen kunde överföras i den ordning som var mest praktisk, ej nödvändigtvis i alfabetisk ordning eller nummerordning.

Nedpackning, karantän och uppackning

Innehållet i lådorna packades om i plastpåsar i lådor på plastpallar. Smutsigt och trasigt emballage avlägsnades. Påsarna i lådorna försågs med insektsfällor.

Lådorna sattes i karantän i en månad. Innehållet i lådorna dammsögs. Ytlig smuts och sot avlägsnades. Wellpapprullarna packades upp en i taget och lades på vagnar, tydligt avgränsade och med markering för skåp- och hyllplansnummer. Inga skadedjur hittades.

Samlingsbyggande på hyllor och i kataloger

Stämplarna överfördes till slutförvaring i sina speciallådor, en större låda av modell hög skokartong, med insatser av smala lådor där stämplarna är nedstuckna med trähandtaget nedåt, så att stämpelytan exponeras. Märkning med i förväg utskrivna etiketter kunde ske direkt vid kapslingen, vilket minskade risken för felsortering och felmärkning. Kapslarna förtecknades med nummer, bokbindare, kategori och motiv, enligt en speciellt framtagen lista. Samlingen katalogiserades i Arken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Vad återstår?

I Bålsta kvarstår ett par kategorier av stämpelsamlingen, klichéer och stil. Klichéer, det vill säga pressförgyllning med en platta med bild, text eller mönster, har störst relevans för KB:s samlingar och skulle kunna bidra till den bokhistoriska forskningen. Stil är uppsättningar av teckentyper för sättning av text. I bokbinderierna har stilen bland annat använts för ryggtryck.

Vi hoppas även kunna beskriva andra verktyg kopplade till förgyllningsarbetet: gulduppfångare, bladguld i allsköns nyanser, polerstenar... Digitalisering av delar eller hela samlingen står också på önskelistan.