Sveriges Stats-Tidning eller Post- och Inrikes Tidningar. 1834 1/12-44 14/12. Tr. hos A. G. Hellsten 1834-35 24/12 och Statstidningens boktryckeri 1835 28/12-44 14/12. Fr. Med titelvignett t. o. m. 1835 24/12, därefter Ant. utan vignett.

6 v., 4 s. Fol. 3-sp. (37,5 à 39,5 x 23,5 à 25). 8 rdr bko 1834-38; 8 rdr 16 sk. bko 1839-44.

Under ofvanstående titel utgåfvos Post- och Inrikes Tidningar såsom regeringens officiela organ af kanslirådet P. A. Wallmark, hvilken därå erhöll utg.-bevis 1834 5/11.

Med anledning af rikets ständers hemställan vid 1815 års riksdag angående utgifning af en s. k. Stats Ekonomisk Journal, beslöt kongl. maj:t 1816, »att sådana vigtigare regeringens åtgärder, som kunde offentliggöras, skulle hädanefter blifva allmänheten meddelade genom en särskild tidning under titel af Svenska Stats-Tidningen, hvars redaktion skulle stå under hofkanslerns omedelbara uppsigt». Detta gick emellertid ej i verkställighet, men frågan om utgifvandet af ett särskildt regeringsorgan uppstod ånyo i början af 1830-talet, och slutligen beslöts uppsättandet af ett sådant, hvartill Post- och Inrikes Tidningar antogos. I juni 1834 inkom Svenska Akademien, hvilken (såsom nämnts i d. 1, s. 16-18) 1791 20/12 af Gustaf III erhållit privilegium att uppbära inkomsten af Post- och Inrikes Tidningar, med en skrifvelse till kongl. maj:t, däri hon, »på grund af svårigheten för en vitter korporation att efter tidens fordringar besörja utgifvandet af en politisk tidning», uttalade den önskan att få till staten afträda sitt privilegium å Post- och Inrikes Tidningar emot en årlig ersättning af 5,200 rdr bko, som ungefär motsvarade hvad de legala annonserna inbringade och hvilket belopp akademien behöfde för små oundgängliga årliga utgifter. Visserligen afslog kongl. maj:t Svenska Akademiens hemställan om inlösen af dess privilegium, men förklarade samtidigt i skrifvelse till hofkanslern 1834 12/7, att det vore akademien tillåtet att mot ett årligt statsvederlag af 5,200 rdr bko under fem år, från och med 1835 t. o. m. 1840, öfverlåta sitt privilegium å Post- och Inrikes Tidningars utgifvande till den person, som af hofkanslern antoges att i fortsättning däraf efter fastställd plan utgifva en svensk statstidning. Kontrakt härom upprättades mellan hofkanslern och Svenska Akademien samt gillades 1834 23/9 af kongl. maj:t. Sveriges Stats Tidning började under hofkanslerns inseende utgifvas 1834 1/12, efter en af excellensen G. Lagerbjelke uppgjord plan, af kanslirådet P. A. Wallmark, som antagits till dess redaktör. Lagerbjelke var ock författare till den i tidningens första nummer intagna »prospekten», liksom ock till de i dess första årgångar intagna artiklar, undertecknade Philalethes. Bland de många framstående personer, af hvilka ett större antal artiklar i Statstidningen blifvit författadt, må här blott nämnas J. A. von Hartmansdorff, J. A. Hazelius, Anders Carlsson af Kullberg, J. E. Rydqvist m. fl.

I kongl. cirkuläret 1835 28/3 påbjöds, att ingen annan tidning än Statstidningen finge för statens medel af embetsverk och myndigheter hållas. För de annonser, som af embetsverken i Statstidningen infördes, skulle, enligt kongl. bref vet 1835 28/11, betalning af de åt dessa verk anvisade expensmedlen erläggas samt, enligt kongl. brefvet 1836 1/2, af Statskontoret på vederbörandes rekvisition af för handen varande medel utbetalas för de embetsverks räkning, åt hvilka inga expensmedel funnos på stat anvisade. Åt Statstidningen uppsattes äfven ett särskildt tryckeri 1835 på statens bekostnad.

I följd af dels för ringa preumerantantal, dels ock att fasta arvoden utbetalades åt en del medarbetare alldeles oafkortade, vare sig de till tidningen lämnade många eller få bidrag, kom Statstidningen att åsamka sig stor årlig förlust. Kontraktet med Svenska Akademien blef därföre i slutet af 1838 uppsagdt att upphöra med 1841 års slut. Emellertid uppgingo Statstidningens utgifter öfver dess inkomster från och med dec. 1834 till och med 1841 års slut till ett sammanlagdt belopp af 52,876 rdr 23 sk. bko 1 rst., hvilket på kongl. maj:ts proposition 1844 30/8 af riksdagen blef ur statsverkets räkenskaper afskrifvet.

Genom kongl. brefvet 1841 7/12 stadgades till underlättnad för Statstidningens fortsatta utgifvande »att för alla rikets styrelse och förvaltning rörande eller därmed sammanhang egande artiklar, hvilka ej tillhörde tidningens officiela afdelning, men till följd af särskild befallning i tidningen infördes, ersättning skulle efter vid hvarje qvartals slut aflemnad och behörigen granskad räkning af därtill efter omständigheterna anvisade tillgångar meddelas».

Svenska Akademien afslöt med kanslirådet Wallmark 1841 30/12 kontrakt om Statstidningens utgifvande på de gamla vilkoren, hvilket kontrakt följande åren förnyades, äfven sedan tidningen under denna titel upphört att utgifvas. Dessutom utlofvade Carl XIV Johan att af egna tillgångar under 1842-44 lämna ett årligt tillskott till betäckande af möjligen för tidningsutgifvaren uppstående förlust, hvilket löfte efter hans död infriades af Oscar I.

Statstidningens tryckeri med därtill hörande effekter upplätos till dess redaktörs förfogande mot en årlig hyra af 250 rdr bko, hvilken skulle användas till afbetalning af Statstidningens skulder hos Statskontoret.

Stats-Tidningen upphörde 1844 14/12 och fortsattes - sedan den gamla titeln Post- och Inrikes Tidningar blifvit återtagen - att i minskadt format utgifvas af Wallmark (se 2: 215), hvilken ock vid den i Statskontoret hållna auktionen å dess tryckeri inköpte detsamma.

Ang. Statstidningen hänvisas för öfrigt till Ljunggren, Sv. Akademiens Historia, d. 2 s. 71-73, 121 o. följ.; Klemming och Nordin, Sv. Boktr. Hist. s. 442-46; Biografiskt Lexikon, d. 19, Wallmarks autobiografi, s. 409 o, följ. samt Bihang till Rikets Ständers protokoll 1844, saml. 1: afd. 1, nr 49.

[Jfr Journal för Handel, Slöjd och Konst (2:55).]

Sidnamn: 2_152.htm