Stockholms Posten [1778 29/10-1833 30/3]. Första Årgången, 1778.[-56 årg. 1833]. Stockholm, Wennberg och Compagnie 1778-80 13/6; Holmberg och Wennberg 1780 14/6-30/12; J. C. Holmberg 1781 2/1-19/3; J. C. Holmberg och L. Wennberg [1781 20/3-10/19; C. Stolpe 1781 11/10-83 20/2; Stolpiska tryckeriet 1783 21/2-4/10; And. Jac. Nordström 1783 6/10-84 18/9; J. C. Holmberg 1784 20/9-89 31/12; And. Jac. Nordström 1790 2/1-1809 30/9 O. Grahn 1809 2/10-21 29/9; Fr. B. Nestius 1821 1/10-26 31/3; Marquardska boktryckeriet 1826 1/4-1/12 samt Elméns och Granbergs tryckeri 1826 4/12-33 30/3. Fr. 1778-1828 28/10 och därefter Ant. med illustrationer 779.

2 v., M. T. 1778; 3 v., M. T. L. 1779 4/1-25/1; 6 v. fr. o. m. 1779 26/1. 4 s. 4:o, enspalt. (18 à 15,7 x 13,5 à 13) 1778-1828 28/10, 2-spalt. (20,3 à 18,8 x 17 à 16,5) 1828 29/10-33 30/3. 1 rdr för 100 st., således 14 sk. för 21 nr 1778; 2 rdr sp. för 300 nr 1779-90; 2 rdr 12 sk. 1791-95; 2 rdr 16 sk. specie 1796-1803; 2 rdr bko 1804-6; 2 rdr bko 1807-8; 2 rdr 24 sk. bko 1809-11; 3 rdr bko 1812; 3 rdr 32 sk. bko 1813-17; 4 rdr bko 1818-21; 4 rdr 24 sk. bko 1822, 23; 5 rdr bko 1824; 5 rdr 16 sk. bko 1825-27; 6 rdr bko 1828-30; 7 rdr 24 sk. bko 1831, 32 och 8 rdr bko 1833.

Stockholms Posten började 1778 utgifvas af bokhandlaren J. C. Holmberg, däruti var 1778-80 d. v. kanslisten i kommerskollegium C. P. Lenngren hufvudredaktör samt poëseos docens vid Åbo universitet, mag. Johan Henrik Kellgren till en början blott medarbetare, enligt ett mellan Holmberg och honom upprättadt kontrakt. Kellgren blef fr. o. m. 1781 tidningens hufvudredaktör.

Då Stockholms Posten först utkom, gällde ännu oförändrad 1774 års tryckfrihetsförordning, enligt hvilken för utgifvande af periodiska skrifter det ej behöfdes något särskildt privilegium; ej heller hade något dylikt blifvit utfärdadt för denna tidning, då genom kongl. förordningen 1785 3/5, på samma gång boktryckarne ensamme tillerkändes rättigheten att utgifva dagblad, månads- och veckoskrifter uti strödda ämnen, tillika förordnades, att, om några dylika skrifter för det närvarande utan ett sådant tillstånd utgåfves, de genast borde upphöra och ej fortsättas, så framt de därmed icke blefvo förunte. Af så väl Kellgren och öfrige medarbetare i Stockholms Posten, som förmodligen äfven af Holmberg inlämnades ansökan till kongl. maj:t om rätt att utan hinder af den nya förordningen få utgifva Stockholms Posten, men ansökningarna lämnades obesvarade. I slutet af maj underrättade statssekreteraren Schröderheim konungen om att »Veckoskriften Posten hade intet, som han trott, något privilegium, men för att hjelpa saken hade han bedt Kellgren säga sig hafva privilegium till dess med K. Maj:ts tillåtelse ett antedateradt får honom tillställas, emot det han gifver sin förbindelse... att han (neml. Kellgren och dess associerade Lenngren) icke får öfverlåta det på någon annan. Därigenom vunnos 2:ne ändamål, nämligen att regeringen har i sina händer en accrediterad ströskrift, och den andra, att Dagligt Allehanda hölles därigenom inom vissa skrankor. I hopp om nådigt bifall därtill hade Schröderheim samma dag inför excellensen grefve Wachtmeister förständigat boktryckaren Holmberg, att Posten vore priviligierad.» (Fotnot: Se Samlaren, årg. 8 (1887), s. 33 hvarest af H. Schück lämnas en utförlig redo görelse rörande denna sak.) Vi finna ock sedermera - ehuru ej något antedateradt privilegium utfärdades -, att kongl. maj:t i skrifvelse till kanslikollegium 1785 29/8 förklarade »Dagligt Allehanda och Stockholms Posten redan längesedan undfått nådige privilegier». Emellertid fanns ingen uppgift för hvilken person det sålunda tillskapade privilegiet vore gällande, hvadan slutligen 1788 15/2 kongl. maj:t på Kellgrens und. ansökan »om förnyadt privilegium å utgifvandet af Stockholms Posten» beviljade honom »privilegium exclusivum på trettio års tid att få berörda dagblad af trycket utgifva» (Fotnot: Aftryckt af Schück, a. st., s. 36.). Boktryckaren Holmberg fortfor äfven sedan Kellgren undfått detta privilegium att trycka och distribuera Stockholms Posten till 1789 års slut. Öfver Holmbergs i nov. 1789 gjorda ansökan om privilegium å utgifvande af ett dagblad under titel Nya Stockholms Posten eller Morgonbladet infordrades af kanslikollegium 1789 10/11 kongl. bibliotekarien Wildes yttrande »sedan Konungens Handsekreterare Kellgren, som äger Kongl. Maj:ts nåd. privilegium på det utkommande dagbladet Stockholms Posten härom blifvit hörd». Kellgren anhöll, att Holmberg icke skulle få privilegium att utgifva något dagblad under titeln Nya Stockholms Posten. Kanslikollegium afstyrkte ock 1789 24/11 Holmbergs ansökan helt och hållet, i hvarje fall att den ej skulle få utkomma under titeln Nya Stockholms Posten.

Kellgren fortfor ända till sin död (1795 20/4) att vara Stockholms Postens officiele utgifvare, ehuru tilltagande sjuklighet hindrade honom att de sista åren af sin lefnad öfvervaka tidningens redaktion, som därunder leddes af Lenngren, hvilken äfven blef Kellgrens efterträdare såsom dess redaktör. Han erhöll på därom gjord ansökan 1798 8/5 privilegium under 30 års tid å utgivandet af Stockholms Posten. Till medredaktör antog Lenngren först Kellgrens systerson, notarien Chr. Lengbom, därefter med. doktor C. B. Rutström. Bokhandlaren mag. A. Wiborg öfvertog efter Lenngren 1814 21/7 Stockholms Posten samt erhöll s. d. utgifningsbevis därå, hvilket 1821 24/9 öfverflyttades på d. v. löjtnanten i armén Anders Lindeberg, hvilken utgaf tidningen t. o. m. 1833 30/3, då han tillkännagaf sig med dagens nummer ämna upphöra med utgifvandet af Stockholms Posten, hvilken han köpt för tolf år sedan.

Rörande Stockholms Posten, dess medarbetare samt betydelse för den svenska vitterheten har utförligen redogjorts af såväl Atterbom (Sv. Siare och Skalder, d. 6, s. 16 o. följ.), Wieselgren (Sveriges Sköna Litteratur, d. 4, s. 389 o. följ.), Malmström (Svenska Vitterhetens Historia, d. 2, s. 127 o. följ.), Lagus (Skalden J. H. Kellgrens finska lefnadsminnen (Fotnot: Lagus har bl. a. uppvisat, huru i Stockholms Posten 1779-84, utan att källan citerats, intagits »hela årsskördar» af Åbo tidnings artiklar.) s. 136 o. följ.) och Ljunggren (Svenska Vitterhetens Häfder efter Gustaf III:s död, d. 1, s. 72 o. följ. o. d. 2, s. 227 o. följ.).

I »Tidnings-Koncerten, Stockholm, tryckt hos B. Nestius, 1828», 8:o (32 s.), ägnas s. 20 och i »Frithiofs Spådom om Stockholms Tidningars utseende 1830. Stockholm, Marquardska tryckeriet, 1829», Satiriskt poem, s. 18-20 åt Stockholms Posten.

Af Stockholms Posten 1779 blefvo nr 76, 77 indragna och förbjudna på grund af ett däri infördt »Swar på det i Stockholms Posten N:o 61 införde Brefvet til Publicola», författadt under pseudonymen »Publicola» af e. o. kanslisten och bokhandlaren Johan Gustaf Halldin (Fotnot: Om denne se Nord. Fam.-bok 6: 565.), hvari regeringens åtgöranden rörande bränvinslagstiftningen och kronobrännerierna m. m. skarpt klandrades. Artikeln, blef åtalad såsom högmålsbrott, hvilket fullföljdes hos konungen i rådet, och blef genom kongl. maj:ts dom 1779 23/5 slutligen pröfvadt rättvist, att Halldin och Schildt (disponent af det tryckeri, från hvilket artikeln utgått) bort lif sitt mista och halshuggas samt Holmberg (tryckeriets egare) umgälla sitt brott med 14 dagars fängelse vid vatten och bröd; dock - heter det i sjelfva domen - ville kongl. maj:t låta desse brottslingar den nåden vederfaras, att Halldin må undslippa allt ansvar och straff i detta mål, men däremot Schildt och Holmberg hvardera försona sitt brott med 8 dagars fängelse vid vatten och bröd (Fotnot: Se Geijer, Saml. Skr. Uppl. 2. Suppl. (Gustavianska Papperen), s. 283, och Fersens Historiska Skrifter, 4: 147 o. följ. Där omtalas, att under 24 timmar 2 upplagor af de åtalade numren blifvit tryckta och försålda, samt en tredje upplaga utgifvits i Göteborg. Se härom ock J. H. Kellgrens Bref till Abr. Niklas Clewberg utg. af H. Schück, Helsingfors 1894, sid. 23.).

Äfven nr 112 af årg. 1779 blef indragen på grund af en däri införd anekdot om kortleken som andaktsbok, hvilken blef åtalad.

Med anledning häraf samt andra artiklar i Stockholms Posten hafva åtskilliga ströskrifter och tidningsuppsatser offentliggjorts, som för utrymmets skull här ej kunna uppräknas.

I det af auditör Georg Scheutz utgifna »Register öfver Stockholms Tidningar 1819 jan.», meddelas äfven dylikt öfver Stockholms Posten 1819 jan.

Sidnamn: 1_223.htm