I november 2024 publicerade regeringens AI-kommission sitt slutbetänkande Färdplan för Sverige, med förslag för att stärka utvecklingen och användningen av artificiell intelligens. KB delar i sitt remissvar den problemformulering och målbild som Färdplanen presenterar. Det är positivt att AI-kommissionen konstaterar att den nationella samordningen för utveckling av språkmodeller på svenska och de nationella minoritetsspråken behöver stärkas.

Digitalisering och AI-modeller

KB ser likt AI-kommissionen behov av att skapa förutsättningar för samverkan och innovation för AI-användning inom offentlig sektor. Den nytta som redan har uppstått genom KB:s AI-verksamhet, tillsammans med forskningssektorn, skulle kunna rationalisera och utveckla denna användning.

KB:s digitala samlingar av text, ljud, bild, video har möjliggjort den forskning som resulterat i bibliotekets välanvända AI-modeller. KB saknar en tydlighet i Färdplanen kring att myndigheten, och även andra kulturarvsinstitutioner, endast har haft möjlighet att digitalisera en bråkdel av sina samlingar.

De samlingar som ännu inte är digitaliserade har stor potential att bidra till utvecklingen av svenska AI-modeller. Detsamma gäller samtida digitalt material, exempelvis poddar, som inte omfattas av dagens pliktlagstiftning.

Folkbibliotekens roll i ett AI-lyft

KB är positiva till förslaget om en satsning på 100 miljoner kronor per år (2025–2029) för folkbiblioteken, med syftet att hjälpa allmänheten att kostnadsfritt prova på AI-verktyg. Satsningen förstärker bibliotekens pågående arbete med att främja medborgarnas medie- och informationskunnighet (MIK). För biblioteken ligger fokus på att använda AI på ett medvetet, kritiskt och kreativt sätt.

KB menar att uppdraget behöver ge utrymme för att kunna utforma verksamhet på olika sätt i kommunerna. KB efterfrågar också en tydlighet kring de ekonomiska ramarna. Den föreslagna summan behöver fördelas till folkbiblioteken för att satsningen ska bli så likvärdig som möjligt.

Läs hela remissvaret