Bord­-dan­sen

Vad hände egentligen i Helsingborg 1853? Kan det verkligen vara sant, det som står i tidningarna? Mystik och pseudovetenskap möts när vi lyfter på locket till det oförklarliga.

Tecknad bild i gråskala av tre personer runt ett bord.

1853 års nöje i Helsingborg: bord-dans! Illustration: Emil Stenback

Tvivlarens experiment

Helsingborg växte explosionsartat under 1800-talets andra hälft, med en befolkningsökning som var den största i Sverige. Men vad talade egentligen den tidens helsingborgare om ute på stan? Några sökte i alla fall svar på en mystisk företeelse, vilket avspeglas i en liten skrift tryckt i staden år 1853: Afhandling om Bord-dansen och Bordknackningarne Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. På 30 sidor beskrivs ett fenomen som enligt den anonyme författaren, "en f.d. twiflare"', uppmärksammats över hela världen – på senaste tiden i Helsingborg.

Vy över ett torg fullt med människor i 1800-talskläder. I bakgrunden syns flera flervåningshus och tornet Kärnan.

Torget i Helsingborg med Kärnan i bakgrunden. Vy från 1800-talets mitt. Signum: KoB Sv. Uts. A 16.

Bord-dansen berättar om möbler och framförallt bord som genom okända krafter rör på sig eller dansar, som "avhandlingen" beskriver det. Det skrivs om fenomenet i tidningar på kontinenten, ja överallt, enligt författaren. Men är det andekraft eller ett outforskat fält inom naturvetenskapen som gör detta möjligt? Experiment utförs runt om i Helsingborg för att nå klarhet och undanröja tvivel. För att på ett vetenskapligt sätt studera fenomenet finns några enklare anvisningar som ska leda till aktivitet:

1:o Bordet kan wara af hwilken storlek och form som helst, på fyra fötter eller stående på en piedestal med tre eller fyra klor, endast att det är i ett uppwärmdt rum och möblet ej stått länge i kölden, då detta förlänger tiden som behöfwes för att åstadkomma rörelsen.

2:o Man har wid flere försök erfarit, att ett sällskap af Herrar och Damer bättre werkar, till och med om barn äro med; likwäl ställas de sålunda, att icke twenne Herrar eller twenne Damer sitta näst intill hwarandra.

Bordet kan wara af hwilken storlek och form som helst, på fyra fötter eller stående på en piedestal med tre eller fyra klor...
Ett foto på skriften Bord-dansen med ett äldre bord i bakgrunden.

Bord-dansen eller bordknackningarne, tryckt i Helsingborg 1853. Exemplaret på bilden kommer från Roggebiblioteket i Strängnäs.

Så funkar det

Listan, som består av åtta punkter, fortsätter att beskriva proceduren. Tanken är att ett sällskap bildar en ring runt ett bord. Alla lägger sedan sina händer på bordet och låter sitt högra lillfinger vila på grannens vänstra pekfinger för att på så sätt skapa en mänsklig kedja. I övrigt får inte personerna i kedjan vidröras.

Extra viktigt verkar det vara att både rummet, bordet och deltagarna är varma samt att fönster stängs för att undvika drag. Det rekommenderas även att fler närvarar i rummet, dels som vittnen men också för att kunna dra bort stolarna när bordet väl börjar röra på sig. Sedan väntar man.

Till en början händer ingenting. Ett försök som fem män ger sig på avbryts efter två timmar utan att något har hänt. Kanske var det för fuktigt i rummet? Ändå finns viljan kvar att reda ut mysteriet.

En herre och en dam samt två små flickor placeras vid ett bord och efter endast 25 minuter börjar bordet vrida sig.

Sagt och gjort. En herre och en dam samt två små flickor placeras vid ett bord och efter endast 25 minuter börjar bordet vrida sig ”…med en sådan fart, att wi ej kunde följa med, då kedjan bröts och bordet stannade…”. Det skrivs om händelsen i Helsingborgsposten i maj 1853, vilket får ses som en milstolpe för de inblandade. Borden som dansar blir fler och fler; författaren uttrycker att ”…bords försättande i rörelse m.m. ökas med jettesteg dagligen”.

Helsingborspostens förstasida 10 maj 1853.

"De wandrande borden fortfara att utgöra föremål för allmänna uppmärksamheten." Helsingborgsposten den 10 maj 1853.

Skepsis, häpnad och biverkningar

Nyheten om de dansande borden nådde ut till Helsingborgs invånare men möttes med skepsis. Vad var detta för osanningar som nu spreds? Tvivlare bjöds in för att övervaka experimenten och enligt författaren till Bord-dansen häpnade de alla över de märkvärdiga krafterna. Flera biverkningar rapporteras dock hos deltagarna kring borden, såsom skakningar och illamående.

När fler experiment genomförs ställs frågor till bordet, som svarar genom knackningar. Borden har en förmåga att gissa rätt på ålder, namn och andra saker som varken bordet eller deltagarna omöjligt skulle kunna känna till. Men ibland får deltagarna "högst pikanta och humoristiska swar":

På en fråga af ett fruntimmer, om hon skulle komma att resa bort i sommar, swarades: ja, och på ny fråga: hwarthän? erhölls swaret: "till månen."

Internationella auktoriteter

Bord-dansen refererar till en del andra forskare inom fältet ute i vida världen, bland annat den tyske fursten och författaren Hermann von Pückler-Muskau, som även han sökt svar på det märkliga fenomenet.

Fursten sägs att med hjälp av två flickor ha lyckats frammana knackningar, rörelse och luftdrag i ett bord täckt av en vaxduk. Man lyfter bort vaxduken men resultatet förblir detsamma, bordet rör sig med en väldig fart.

Gravyr av en man avbildad i halvfigur iförd dubbelknäppt rock och hög halsduk.

Hermann von Pückler-Muskau (1785-1871). Signum: KoB Utl. P. 2

Porträtt av Victor Hugo sittande vid ett bord.

Victor Hugo (1802-1885) fotograferad av Nadar. Signum: KoB Fb. 3

Även den välkände Victor Hugo var intresserad av borddans vid just denna tid. 1853 befann han sig i exil på Jersey, där han ägnade sig åt experiment i spiritism och menade att han vid bordsseanser fått kontakt med forna storheter som Platon, Shakespeare och Dante.

Svaret på gåtan?

"Avhandlingen" fortsätter med en analys av möjliga förklaringar, mestadels i form av observationer och tankar kring elektromagnetism. Just magneter användes i fortsatta experiment i Karlstad, vilket också uppmärksammades med flera artiklar i Nya Wermlands-Tidningen under våren 1853. Däremot anser författaren till Bord-dansen att det omöjligt skulle kunna vara så att någon med flit satt borden i rörelse, då detta ”skulle vara barnsligt att tro”.

Notis om försök med dansande bord i Wermlandstidningen den 4 maj 1853.

"Berättelse om försök att sätta bord i rörelse genom händers påläggning gjorde i Carlstad." Notis i Nya Wermlandstidningen den 4 maj 1853.

Finner man då svaret på gåtan? Nej, men att man kommit en bra bit på vägen är vår före detta tvivlare säker på, liksom att nya förmågor bör fortsätta arbetet, bedriva ytterligare forskning och uppnå klarhet i mysteriet bakom bord-dansen och bordknackningarna. Ändå tynade intresset för de dansande borden så småningom ut, och helsingborgarna övergick till att tala om något annat.