Svenskt tryck före 1700 är ett pilotprojekt som har flera syften. Det övergripande syftet är att söka lämpliga metoder för beskrivning och digitalisering av äldre material ur Kungl. bibliotekets samlingar. Presentationen i den här formen gör det möjligt att visa intressanta, men svårtillgängliga publikationer för en bredare allmänhet, samtidigt som originalen skyddas. En målsättning är att digitaliseringen ska ha en sådan kvalitet att skrifterna i normala fall inte behöver läsas i original. 

Projektet kan uppfattas som en "utställning" som vänder sig till såväl en intresserad allmänhet som till mer bokhistoriskt bevandrade personer. Materialet har valts så att det representerar olika ämnesområden och olika tidsperioder under 1500- och 1600-talen. Författarna är huvudsakligen kända, framstående män som fortfarande efter flera hundra år lever i många människors medvetande. Förteckningen över de utvalda publikationerna ger en överblick. 

Den äldsta gruppen utgörs av fyra 1500-tals tryck: Olaus Petris kärnfulla predikan vid Gustav Vasas kröning, Sveriges första bevarade psalmbok, en bönbok, känd för sina utsökta illustrationer, och en läkarbok. 

Från 1600-talets första decennier ingår arbeten av Johan och Andreas Bureus, Johans märkliga ABC-bok och Andreas berömda Nordenkarta, ett historiskt skådespel av Messenius och 1628 års upplaga av stadslagen som ofta uppmärksammats på grund av tryckarens för tiden ovanliga val av typsnitt för en svensk text, nämligen antikva. 

Under 1600-talet fick Sverige flera skönlitterära författare som nu tillhör vår litteraturhistoria. Bland dem återfinns här de mest namnkunniga: Stiernhielm, Wivallius och Lucidor. Stiernhielm representeras av sitt klassiska epos om Herkules och sin Fatebur ("ordskatt"), åtföljda av skaldens gravskrift, författad av Samuel Columbus, Wivallius av sin kända klagovisa över en kall och torr vår och Lucidor av ett sällsynt tryck med några andliga visor som sjungits genom ett par århundraden. 

Ett rent vetenskapligt arbete har även beretts plats: Olof Rudbeck den äldres dissertation om blodomloppet, ett resultat av denne lärdomsgigants tidiga studier i anatomi och ett vackert exempel på en akademisk avhandling från 1600-talet (givetvis skriven på latin). 

1600-talets senare decennier representeras av publikationer som har kulturhistorisk karaktär. Här återfinns Schefferus bok om Lappland och Brenners "myntskatt", båda verk som spritts internationellt och brukats in i modern tid inom sina respektive områden. Hadorphs utgåva av Biärköarätten, som var vår första stadslag, och fornminneslagen från 1666 - den första i sitt slag i världen - får komplettera bilden. 

Vi hoppas på reaktioner från besökarna på våra hemsidor, gärna sådana som hjälper oss att förbättra projektet. Tacksamt tar vi emot åsikter om beskrivningen av objekten, om läsbarheten och om bildåtergivningen. Uppgift om biblioteks innehav av och antal ägda exemplar är likaså värdefullt att få. 

2002-10-08 

Lillemor Lundström