STIERNHIELM Georg (1598-1672)

 
"Gambla Swea- och Götha-Måles Fatebur."

Stockholm, Peter van Selow 1643 (i boken: "Von Selaw")


Format: Qvarto (4:o)
Kollation: (o)4, A-E4, F2
Omfång: [52] sidor
Typsnitt: Fraktur, kursiv
Band: Biblioteksband, 1800-tal
Yttre mått: Ca 20 x 16 cm

Avbildat exemplar: KB exemplar A
Samtliga KB:s exemplar är av samma sättning. Exemplar A har dock ett tryckfel på titelsidan, "Tryck" i stället för "Tryckt", som man försökt rätta i övriga kända exemplar.

Kända exemplar: KB exemplar A och B samt 1 exemplar i Rålambska samlingen; Uppsala universitetsbibliotek

Upplagor: Företalet utgivet separat, sannolikt på 1710- eller 20-talet (ofullständigt i KB)

KOMMENTAR
Stiernhielm var en ovanligt lärd ämbetsman, dessutom forskare och hovskald. Aktuell ända in i vår tid är han framför allt som författare till hjältedikten Hercules, 1600-talets mest berömda skönlitterära verk. Han hade omfattande språkkunskaper och var i hög grad intresserad av språkfrågor, men resultaten av alla hans studier blev endast fragmentariskt utgivna. Detta gäller även den här presenterade ordboken som bara omfattar bokstaven A.

I Johannes Bureus - som var Stiernhielms lärofader - och den rådande göticismens anda förfäktade Stiernhielm de språkidéer som redovisas i bokens företal. Medryckande skriver han: …"wij talom, wij skrifwom; och wete intet hwad. Wetom intet hwad mål wij talom; om dät är wårt, eller annars. Hållom och för fåfängia fråga där effter, och lee åt, om någon däropå wil läggia någon tancka"… För att råda bot på detta förhållande föreslår Stiernhielm att den gamla götiskan som …"är fult aff allehanda märckelige betydande ord, och ordasätt, hwilke alle eller mästendels kunna optagas, förnyas, och så maakliga föras i bruk igen. Hwilket", säger han, "icke allenast skulle göra wårt Måål flödigt och rijkt; uthan och liuft, fagert och prydeligt."

Man borde allltså, ansåg Stiernhielm, söka sig tillbaka till ordskatten i de medeltida lagtexterna och i fornisländska sagor och återta det svenska urspråket, götamålet, som hade fallit i glömska. Att detta inte minst borde gälla skalder som han själv framgår tydligt i Hercules.

Den planerade ordboken kan emellertid också ha haft ett praktiskt-juridiskt syfte. Det är troligt att författaren genom förklaringar av ord och uttryck som förekommer i de gamla lagarna ville göra dessa och andra äldre texter av rättslig karaktär begripliga för dåtidens människor (se B. Bennich-Björkman, 1970, s. 190 ff.).

LITTERATUR
Bennich-Björkman B.,
Författaren i ämbetet : studier i funktion och organisation av författarämbeten vid svenska hovet och kansliet 1550-1850. - Uppsala 1970. - (Studia litterarum Upsaliensa ; 5). - S. 185 ff.

Collijn I
., Sveriges bibliografi : 1600-talet : bidrag till en bibliografisk förteckning. - Uppsala 1946. - Bd 2, sp. 885

Lindroth S., Svensk lärdomshistoria : stormaktstiden. - Stockholm 1975. - S. 267 ff.

Schück H., Kgl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien : dess förhistoria och historia. - Stockholm 1933. - Bd 3, s. 123 ff.

Ståhle C. I., "Språkteori och ordval i Stiernhielms författarskap". - I: Arkiv för nordisk filologi ; 66(1951), s. 52 ff.

Lillemor Lundström

Svenskt tryck före 1700