"Biärköa Rätten" …

Format: Folio (2:o)
Kollation: p², )o( ⁴, A-M⁴, c¹(E₁, ₂ felsignerade "(B)", "(B₂)")
(Från och med D₁ utgörs inehållet av en samling äldre "Konunga Stadgar" som är utesluten här)
Omfång: [12], 1-15, [17], 9-73, [25] sidor; karta
Kartan, som avbildar Björkö, är ett kopparstick graverat av Erik Reitz efter en tuchteckning av Carl Gripenhielm, chef för lantmäteriet i Sverige. Den är gjord omkring 1685.
Kopparsticket finns endast i ett fåtal exemplar av Biärköa Rätten. En blyertsanteckning längst ned till höger på kartuppslaget visar att Kungl. bibliotekets chef, G. E. Klemming, ställde sig tveksam till att kartan ursprungligen hört till publikationen. Som separat objekt finns den bevarad i Kungl. biblioteket och i Uppsala universitetsbibliotek, Palmskiöldska samlingen.
Typsnitt: Fraktur
Band: Samtida skinnband
(Skriften är ihopbunden med andra lagutgåvor, tryckta på 1670- och 80-talen)
Yttre mått: Ca 32 x 20,5 cm

Avbildat exemplar: KB exemplar A
KB:s samtliga exemplar syns vad huvuddelen, Biärköa Rätten, beträffar vara av samma sättning. I ordlistan kan ett par obetydliga skiljaktigheter mellan exemplaren noteras.

Kända exemplar: KB 4 exemplar (varav exemplar A med karta); Uppsala universitetsbibliotek 3 exemplar (varav det i Cronstedts samling med karta); Lunds universitetsbibliotek; Göteborgs universitetsbibliotek 2 exemplar; Kalmar stadsbibliotek, Stifts- och gymnasiebiblioteket 2 exemplar; Karlstads stadsbibliotek, Stifts- och läroverksbibliotekets samling; Linköpings stadsbibliotek, Stiftsbiblioteket; Skara stifts- och landsbibliotek 2 exemplar; Roggebiblioteket i Strängnäs 2 exemplar; Västerås stadsbibliotek; Örebro universitetsbibliotek, Karolinska skolans boksamling; Jämtlands läns bibliotek; Helsingfors universitetsbibliotek; Finska universitetets bibliotek i Åbo

KOMMENTAR
Bjärköarätten får förutsättas vara vår äldsta stadslag och anses ha tillkommit under 1200-talets andra hälft. Den gällde för Stockholm, liksom för flera andra köpstäder, t.ex. Lödöse. Lagen är kortfattad och saknar den balkindelning som senare blev vanlig. Kriminalrätt, handelsrätt och sjörätt behandlas utförligt, medan familjerätt och förmögenhetsrätt avhandlas knapphändigt. Kyrkorätt saknas helt. Sedan landslagarna tillkommit får Bjärköarätten endast ses som ett komplement till den landsrätt som gällde för området ifråga.

Både sakligt och språkligt grundar sig lagen på inhemsk rätt. Den är huvudsakligen svensk. Det tyska inflytandet är litet med tanke på att befolkningen i Stockholm vid den här tiden till stor del bestod av invandrade tyskar (jfr Visby stadslag). Lagen visar släktskap med uppländsk rätt, men har troligen kommit till före Upplandslagen från 1296. Eventuellt återgår texten på en tidig uppländsk lag som kan ha funnits i Sigtuna. Bjärköarätten utgör i sin tur en viktig grund för Magnus Erikssons stadslag.

Bjärköarätt och stadslag syns vara synonyma begrepp som helt enkelt betyder lag för en handelsplats (som i många fall hette Björkö eller liknande). I Birka på Björkön, som var en av de viktigaste forntida handelsplatserna och den betydelsefullaste med detta namn, fanns enligt tidiga källor en primitiv stadslag och det är sannolikt därifrån benämningen kommer. Namnet Bjärköarätt kom sedan att övertas som beteckning på lagar för köpcentra inom hela Norden (t.ex. för Lund och Nidaros). Det kan uppfattas som en lagteknisk term.

Lagens utgivare, Johan Hadorph (1630-1693), var riksantikvarie och bland annat initiativtagare till förordningen om skydd av fornlämningar 1666. Han var en utpräglad samlare och organisatör, en eldsjäl i det 1667 inrättade Antikvitetskollegiet. Genom de utgrävningar som han gjorde i Birka och som redovisas i företalet till Biärköa Rätten, etablerade sig Hadorph som Sveriges förste arkeolog. Undersökningarna övertygade honom om att staden Birka en gång legat just där.

Biärköa Rätten är överförd till tryckt form från en handskrift på pergament som finns bevarad i Kungl. biblioteket (codex B 58). Handskriften kan dateras till ca 1345.

LITTERATUR
Collijn I., Sveriges bibliografi : 1600-talet : bidrag till en bibliografisk förteckning. - Uppsala 1942-44. - Bd 1, sp. 492

Lex Vestro-gothica recentior ("Yngre västgötalagen") : cui addita est Lex urbica antiquior ("Bjärköarätten") … / edidit Adolf Schück. – Hafniae 1946. – (Corpus codicum Suecicorum medii aevi ; 6). – Faksimil av codex Holmiensis B 58 med inledning av A. Schück.

Lindroth S., Svensk lärdomshistoria : stormaktstiden. - Stockholm 1975. - S. 320 ff.

Rudbeck J., Svensk lagbibliografi för tiden före 1734 års lag : beskrivande och illustrerad förteckning. - Stockholm 1915. - S. 65 ff.

Schück H., Kgl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien : dess förhistoria och historia. - Stockholm 1932. - Bd 2, s. 424 ff.

Svenska landskapslagar tolkade och förklarade för nutidens svenskar / av Å. Holmbäck och E. Wessén. - 2:a oförändr. uppl. - Stockholm 1979. - 5:e serien. Äldre västgötalagen …

2001-07-18

Lillemor Lundström

 

Svenskt tryck före 1700