Format: Qvarto (4:o)
Kollation: A-K⁴
Omfång: [8],1-69, [3] sidor
Typsnitt: Huvudsakligen schwabach
Band: 1800-tals band
Yttre mått: Ca 19x16 cm

Avbildat exemplar: KB exemplar B (Rålambska samlingen)
KB:s exemplar A skiljer sig från exemplar B beträffande pagineringen. Exemplar A = [8], 3-71, [3] sidor. Denna differens jämte skiljaktigheter i sättning (bland annat placeringen av arksignaturer och kustoder) och stavning (på titelsidan står i A "uthi", i B "uti"; i förteckningen över de elever som skådespelet tillägnas är namnet "Johannes" i A stavat med I, i B på några ställen med J; i rubriken står på s. 25 i A "Torkil", s. 23 i B "Torkill") visar att A och B tillhör olika upplagor. Exemplar B, som har korrekt paginering, bör ha tryckts senare.

Kända exemplar: KB exemplar A och B (det senare i Rålambska samlingen) = 2 upplagor; Uppsala universitetsbibliotek, 2 exemplar som motsvarar KB:s A, 1 exemplar som motsvarar KB:s B (det sistnämnda i Westinska samlingen); Stadsbiblioteket i Linköping, Stiftsbiblioteket

Upplagor: 1614 (2 upplagor), 1635, 1649, ca 1660

KOMMENTAR
Under sina år som professor i Uppsala författade Messenius flera så kallade skoldramer, däribland Blanckamäreta. Titeln avser de båda drottningarna Märta (eller Margareta), prinsessa av Danmark och gift med den svenske kungen Birger Magnusson, samt Blanka av Namur, Magnus Erikssons gemål. Messenius var nyskapande genom sitt ämnesval - Sveriges historia som den uppfattades på hans tid. Han ville meddela lärdom och moral på ett lättsamt och roande sätt till sina studenter (skådespelet är tillägnat 36 av författarens elever). Den äldre dramatiska litteraturen utgick oftast från bibliska motiv och betecknas allmänt som torftig.

Dramat har karaktär av berättelse med inlagda dialoger. Det börjar med Magnus Ladulås död år 1290 och fortsätter med Folkungaättens vidare öden under 1300-talet: sönernas, Birger, Erik och Valdemar, strid om riket, Håtunaleken, Nyköpings blodbad, mordet på Magnus sonsonson Erik. Den historiska källa som författaren framför allt torde ha begagnat sig av vid sammanställningen av innehåll är Ericus Olais svenska historia som Messenius gav ut 1615.

I skådespelet finns tre insprängda visor som man kan förmoda att Messenius själv har författat (jfr dock H. Lidell, 1935, s. 151 ff.) och som rönt uppskattning hos eftervärlden för sina lyriska kvaliteter. Någon större dramatisk talang har däremot inte tillerkänts Messenius av senare tiders forskare.

Dramat uppfördes i Stockholm den 3 och 6 maj 1614 av Messenius elever från Uppsala. Det blev ett avsked till den populäre läraren som året innan lämnat professuren vid universitetet.

LITTERATUR
Collijn I., Sveriges bibliografi : 1600-talet : bidrag till en bibliografisk förteckning. - Uppsala 1942-44. - Bd 1, sp. 613

Klemming G. E., Sveriges dramatiska litteratur till och med 1875 / bibliografi af G. E. Klemming. - Stockholm 1863-79. - S. 19 f.

Lidell H., Studier i Johannes Messenius dramer. - Uppsala 1935

Ljunggren G., Johan Messenius som dramatisk författare. - Lund 1862. - Särtryck ur: Nordisk universitetstidskrift 8

Schück H., "Minne av Johannes Messenius". - Stockholm 1920. - (Svenska akademiens handlingar ; 31). - S. 67 ff.

Lillemor Lundström

02-09-25

Svenskt tryck före 1700