MESSENIUS Johannes (1579?-1636)

"Sveopentaprotopolis. Thet är the fem förnämste och älste Sweriges och Götes Huvudstäder"… [På sista sidan:] Stockholm, Andreas Gutterwitz änka 1612

Den första utgåvan trycktes 1611 på latin. Översättningen till svenska är gjord av Messenius lärljunge Henricus Hammerus.

Format: Oktav (8:o)
Kollation: A⁶, B-K⁸, L⁴, [M]² (=A1.8?; A₆, M₂ blanka)
Omfång: [12], 1-152, [6] sidor
Typsnitt: Schwabach
Band: Samtida mjukt pergamentband
Yttre mått: Ca 15´ 9 cm

Bläckskriften på frampärmens insida visar att boken troligen ägts av kyrkoherden i Arnö socken, Petrus Matthiae Roslagius. Sedan han avlidit 1655 kom boken i Andreas Kempes ägo, som gåva av mjölnaren Anders Mattsson i Fasterna socken, "migh till ett vänschapss, och kerlighetz tecken" som Kempe uttrycker det. (Om denne Kempe är identisk med officeren och allkemisten, sedermera läkaren med samma namn, som under många år var verksam vid Frösö skans i Jämtland, är ovisst.)

Avbildat exemplar: KB:s exemplar

Kända exemplar: KB; Lunds universitetsbibliotek; Skara stifts- och landsbibliotek; Linköpings stadsbibliotek, Stiftsbiblioteket

Upplagor: 1611 (på latin), 1612, 1613, 1643, 1657 (2 upplagor), 1692 (2 upplagor), 1698, 1704, 1718

KOMMENTAR
Messenius var en betydande historieförfattare som under en 20-årig fängelsevistelse på Kajaneborgs fästning i Finland lyckades åstadkomma sin tids förnämsta historiska verk, Scondia illustrata, ett epokbildande arbete i 15 delar (utgivet mellan åren 1700 och 1705). Med Sveopentaprotopolis inledde Messenius en topografisk-antikvarisk forskning, vilken i framtiden skulle visa sig bli en synnerligen omhuldad vetenskapsgren som avkastade en ström av dissertationer i ortshistoria och som kulminerade i Erik Dahlberghs stora Sveciaverk.

I sitt geografiska arbete har Messenius valt att beskriva våra "huvudstäder" som han anser vara "Ubsala, Sigtuna, Scara, Biörcköö och Stockholm". Skildringen går i bröderna Magnus anda och förmedlar okritiskt sådana uppgifter som att Uppsalas grundläggare var Ubbo och Sigtunas Siggo. Trots detta kan Sveopentaprotopolis ha sitt värde för moderna läsare, bland annat därför att arbetet innehåller en del okända upplysningar - ett resultat av författarens vaknande intresse för källstudier. Som exempel kan nämnas att namnet "Furingswald", det vill säga Fyrisvall vid Uppsala, här omtalas för första gången i svenskt tryck (H. Schück, 1920, s.195 f.). Messenius ändrade senare sin inställning till den götiska historieuppfattningen och blev under arbetet med Scondia illustrata mer kritisk till göticismens traditionella sagofigurer.

Sveopentaprotopolis blev en högt uppskattad skrift, något som de många upplagorna vittnar om.

LITTERATUR
Collijn I., Sveriges bibliografi : 1600-talet : bidrag till en bibliografisk förteckning . - Uppsala 1942-44. - Bd 1, sp. 611 f.

Lindroth S., Svensk lärdomshistoria : stormaktstiden. - Stockholm 1975. - S. 258 f.

Schück H., "Minne av Johannes Messenius." - Stockholm 1920. - (Svenska akademiens handlingar ; 31). - S. 67 ff.

- Kgl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien : dess förhistoria och historia - . Stockholm 1932. - Bd 1, s. 103 f.

Lillemor Lundström

Svenskt tryck före 1700