Format: Oktav (8:o)
Kollation: A-H⁸, I²
Omfång: [132] sidor
Typsnitt: Schwabach
Band: Samtida skinnband
(Skriften är ihopbunden med en mindre publikation som behandlar samma ämne, tryckt 1588.)
Yttre mått: 16x10 cm

Avbildat exemplar: KB:s exemplar ur huvudsamlingen = exemplar A
KB.s exemplar A och B, den senare i Rålambska samlingen, är av samma sättning. (I enstaka fall kan en skillnad i placeringen av arksignaturen förekomma.)

Kända exemplar: KB 2 exemplar, varav 1 i Rålambska samlingen; Uppsala universitetsbibliotek 4 exemplar (varav det i Westinska samlingen defekt); Göteborgs universitetsbibliotek; Jämtlands läns bibliotek; Helsingfors universitetsbibliotek

KOMMENTAR
Berchelt var av tysk (eventuellt österrikisk) härkomst och verksam som apotekare. Han kom till Sverige på 1560-talet och blev sedermera hovapotekare. Av de ständigt växande förmånerna syns framgå att han var en närmast oumbärlig tjänare vid hovet. Berchelt vårdade Johan III under hans sista sjukdom och balsamerade hans lik.

Under den svåra pestepedemin 1588-90 publicerade Berchelt två skrifter om pestens orsaker och botande. Om den senare, utökade publikationen, som presenteras här, säger han själv att den sammanställts "Aff lärde Mäns Bööker", men den innehåller också författarens egna rön.

Berchelt nämns som en tidig förespråkare i Sverige för den medicinska reformrörelse som utgick från en schweizisk kemist och läkare vid namn Paracelsus (Theophrastus Bombastus von Hohenheim, 1493-1541) och som kallas paracelsism. Läran har sitt ursprung i den medeltida alkemin. Paracelsus förkastade de gängse universalmedicinerna, baserade på örtkunskap från Hippokrates och Galenos dagar. Han förespråkade istället användandet av mineraler - guld, kvicksilver, svavel m.m. - ur vilka man enligt hans förmenande kunde utvinna verksamma preparat genom destillering och andra liknande förfaranden. Sjukdom var, ansåg han, en rubbning i kroppens kemi och skulle botas med kemikalier. Senare tiders farmakologi går i mångt och mycket tillbaka på Paracelsus idéer. Berchelts verksamhet vilade dock till övervägande del på galenistisk grund.

För en nutida läsare kan Berchelts beskrivning av bland annat städernas hygieniska förhållanden utgöra ett intressant bidrag till 1500-talets kulturhistoria.


LITTERATUR
Collijn I., Sveriges bibliografi intill år 1600. - Uppsala 1932-33. - Bd 3 : 1583-1599. - S. 80 f., 90 f.

Kockum, A., Läkare och apotekare vid Gustav Vasas och hans söners hov : bidrag till medicinens och farmaciens historia i Sverige. - Stockholm 1949. - S. 119 ff.

Lindroth S., Paracelsismen i Sverige till 1600-talets mitt. - Uppsala och Stockholm 1943. - (Lychnos-bibliotek ; 7). - S. 42 ff.

- Svensk lärdomshistoria : medeltiden, reformationstiden. - Stockholm 1975. - S. 338 f.

Lillemor Lundström

02-09-25

Svenskt tryck före 1700